Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att möjliggöra en fortsatt torvanvändning.
Miljöriktiga inhemska biobränslen har under senare år fått en allt större roll på energimarknaden. Trädbränslen av olika slag liksom torv har kunnat ersätta stora mängder olja till gagn för både miljö och den nationella ekonomin.
Många kommuner med fjärrvärme runt om i landet har introducerat torv som en viktig komponent i en biobränslemix. Många värmeverk i Mellansverige har successivt ökat sin torvanvändning och kunnat konstatera att torven är ett mycket bra bränsle i kombination med trädbränslen. Utöver ett bra energiinnehåll ger torveldning också minskade problem med slaggbildning, och beläggning i pannorna kan undvikas.
Enligt vår mening är det solklart att torvanvändning med alla mått mätt är mycket bättre från miljösynpunkt än fossila bränslen som olja, kol och naturgas, för att inte tala om kärnkraftsproducerad el.
Därmed borde också torven ha en självklar och viktig roll i en energi- och miljöpolitik som tar sikte på att minska användningen av kärnkraft och fossila bränslen och istället öka användningen av torv och övriga biobränslen. Torven ger dessutom mycket viktiga bidrag till ekonomi och sysselsättning i utsatta regioner. Branschens nettoomsättning uppgick år 2005 totalt sett till drygt 1,5 miljarder kronor och branschen genererar ca 850 årsarbeten, varav många i bygder med en annars begränsad arbetsmarknad. Eftersom torvbruket är ett säsongsarbete betyder det att dubbelt så många personer är beroende av torvbranschen för sin utkomst. Därtill kommer den indirekta sysselsättningen som är av stor betydelse i vissa regioner. Torvanvändningen främjar den lokala och regionala utvecklingen.
Därför är det mycket olyckligt om energitorv kommer att ingå i den andra perioden av utsläppshandel som inleds den 1 januari 2008 utan att förändringar görs av torvens emissionsfaktorer. Priset på torven kommer att drivas upp efter nyår, vilket gör att användningen och därmed konkurrenskraften i branschen kommer att minska mycket kraftigt.
Att torven skall ingå i detta system framstår som mycket märkligt med tanke på att riksdagen vintern 2004 beslutade att torv av miljöskäl skulle bli ett certifikatberättigande bränsle fr.o.m. den 1 april 2004. Samtidigt har torvbranschen på egen hand satt i gång ett ambitiöst arbete i syfte att göra det svenska torvbruket ännu mera miljöanpassat. Härigenom bör torvbrukets klimatpåverkan kunna minskas ytterligare, samtidigt som hänsyn tas till den biologiska mångfalden.
Vid riksdagens behandling av frågan om handeln med utsläppsrätter förutsattes att regeringen löpande kommer att följa konkurrenssituationen för torveldade anläggningar. En studie som nyligen har genomförts av Miljökraft AB visar att den svenska energitorvanvändningen kommer att gå ned mycket kraftigt om torv inte i fortsättningen jämställs med trädbränslen inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem. Regeringen har uttalat en tydlig ambition att få till stånd en förändring av torvens behandling i EU:s handelssystem i det uppdrag som lämnades till Statens energimyndighet den 26 april 2007. Att torven kommer att minska kraftigt efter den 1 januari om inte snabba åtgärder vidtas bekräftas nu dessvärre entydigt av företrädare för torvproducenter och torvanvändare.
Det är därför angeläget att regeringen nu omedelbart tar initiativ för en annan internationell klassificering av torven från utsläppssynpunkt. I annat fall torde risken vara uppenbar att torven som bränsle snart är borta från den svenska energimarknaden. Det vore en riktigt fatal dumhet i en tid när miljöhoten växer och oljepriset slår nya höjdrekord.