Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att märkning av transfett på livsmedel bör vara obligatorisk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör införa gränsvärden för transfett i livsmedel.
Det finns ett behov av att begränsa användningen av transfett i livsmedel. Fettrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar är i dag vårt största hot mot folkhälsan och här krävs en offensiv. Generellt kan man säga att vi totalt bör minska på intaget av fett och då särskilt på de mättade och enkelomättade fetterna. Härdat eller delvis härdat fett, så kallat transfett, borde inte få ingå i livsmedel. Användningen av transfett inom livsmedelsbranschen har minskat avsevärt sedan mitten av 1990-talet. Många svenska livsmedelsproducenter har redan uteslutit transfett i sina produkter. Det gäller i synnerhet innehållet i olika margariner. Men det finns fortfarande en mängd produkter på marknaden som innehåller stora mängder transfett. Man finner dem i bageriprodukter, pajer, buljongtärningar, pulversoppor med mera. Detta är konsumenter ofta helt omedvetna om. Det är svårt för konsumenterna att veta om ett livsmedel innehåller transfett då informationen saknas om detta. Enligt gällande märkningsföreskrifter ska det i innehållsförteckningen framgå om härdat eller delvis härdat fett ingår i produkten. Däremot har industrin i dag inga krav på sig att redovisa hur mycket transfetter en produkt innehåller. Transfetter ökar livsmedlens hållbarhet men höjer samtidigt kolesterolhalten som spär på risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och bukfetma.
Nya konsumtionsmönster talar för att allt större konsumentgrupper befinner sig i riskzonen. För storkonsumenter av snabbmat och konditorivaror kan den dagliga dosen av transfett bli mycket omfattande. Forskningen om hälsoeffekterna av intag av transfett är omfattande. Vetenskapliga studier i både USA och EU stöder teorin att transfett är skadligt för hälsan. Nutritionspanelen inom den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, konstaterar att det vetenskapliga underlaget avseende den negativa effekten av transfett på risk för hjärt- och kärlsjukdom är övertygande. Storkonsumenter av transfett drabbas i högre grad av hjärt- och kärlsjukdom. Det finns belägg för detta samband.
Kritiker anser att det svenska livsmedelsverkets rekommendationer är alltför generellt tilltagna. Danmark införde år 2004 nationella regler som innebär att andelen transfett i livsmedel begränsas till att som högst utgöra 2 % av totalfettet i produkten. Den danska livsmedelsindustrin och snabbmatskedjorna har tvingats anpassat sig efter den nya lagen.
En gränsdragning av den tillåtna mängden transfett i livsmedel bör införas med gränsvärden motsvarande det danska. Det vore ett välkommet steg i rätt riktning att begränsa risken för hjärt- och kärlsjukdomar och på så sätt värna folkhälsan.