Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i EU-förhandlingar ska verka för att skarven stryks från listan med skyddade fågelarter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa allmän jakttid på skarv.
Det svenska beståndet av skarv uppgår nu till många tiotusentals häckande par. Arten kan alltså inte längre ses som utrotningshotad. Tvärtom har populationen växt så mycket att den blivit ett miljöproblem. Utbredningen i Sverige, i såväl skärgården som insjöarna, har varit extremt snabb sedan 1980. Idag ser vi ofta öde öar med kala träd och naken mark där växtligheten har tynat bort p.g.a. den frätande effekt skarvens avföring ger som omöjliggör all vegetation. Den biologiska mångfalden på det området har spolierats.
Skarven finns idag med på EU:s lista över hotade fågelarter. Att skydda hotade arter är ett viktigt och prioriterat arbete men det är inte rimligt att skarven, som inte på något sätt hotas av utrotning, finns med på denna lista. Det är inte heller rimligt att en icke hotad art omfattas av ett så starkt skydd att annan natur och djurliv helt försvinner från de platser där skarv häckar. Det svenska beståndet av skarv är det största i Europa, men problemen är omfattande även i andra delar av EU som Donaudeltat, Tyskland och Skottland. Ökningen av arten har lett till omfattande klagomål då de även påverkar fiskbestånden och förstör fiskarnas redskap samtidigt som turistnäringen undermineras på många håll. Även Naturvårdsverket har konstaterat att beståndet av skarv är tillräckligt för att garantera artens fortlevnad. Därför är det rimligt att jakt kan bedrivas på arten. För boende i områden med skarv är det omöjligt att förstå att jakt inte får bedrivas under vissa tider på skarv. Förhållandet riskerar att urholka respekten för lagstiftningen på det jaktliga området.
År 2010 sker en översyn av EU:s s.k. art- och habitatdirektiv, vilket reglerar skydd för hotade arter inom EU-området. På samma sätt som vi reglerar älgstammen för att minska dess skador på skog och natur bör man få möjlighet att reglera beståndet av skarv för att minska deras påverkan på kust- och insjömiljön. Sverige bör därför aktivt driva frågan i kommande överläggningar inom EU att skarven stryks från listan med skyddade fågelarter inom EU och att en allmän jakttid på skarv införs. Detta bör ges regeringen till känna.