Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa avverkningsstopp i skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klarlägga sektorsansvaret för miljökvalitetsmålet Levande skogar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa förändringar gällande lagstadgade krav i skogsvårdslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om ett samlat statligt ägande av skog.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klargöra hur staten kan stärka sitt ansvar för naturvård och övriga kollektiva nyttigheter i skogssektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur ett kalhyggesfritt skogsbruk kan bedrivas i tätortsnära skogar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skogsutredningens förslag vad gäller skogens sociala värden ska tillgodoses.
1 Yrkande 5 hänvisat till NU.
Ungefär två tredjedelar av Sverige består av skog. På ca 95 procent av dessa marker bedrivs skogsbruk. Skogen har under många hundra år försett Sverige med stora rikedomar. Skogsbruket har bidragit till vår välfärd.
Skogsmarken och dess processer är av avgörande betydelse för hela ekosystemets funktion. Skogen är också av stor betydelse för vattnets kretslopp. Skogsbruk måste ske på ett sådant sätt att skogslevande arter inte utrotas. Samtidigt ska skogens kulturella, estetiska och sociala värden värnas. Att människor har möjlighet att koppla av i naturen är en del av välfärden.
Maggi Mikaelsson presenterade i september 2006 sitt betänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) som var sista rapporten från Skogsutredningen 2004 för vilken hon var enmansutredare. Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att genomföra en fördjupad utvärdering av miljömålet Levande skogar. I den remissversion som Skogsstyrelsen presenterade i juni 2007 föreslår Skogsstyrelsen bl.a. nya delmål för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Regeringen har aviserat en ny skogsproposition till mars 2008.
En stor mängd växt- och djurarter i våra skogar lever under hot. På rödlistan i Sverige klassas för tillfället nästan 2 000 arter som missgynnade eller hotade. Det moderna skogsbruket utarmar livsmiljöerna för de flesta av dessa arter. Dessutom har ett flertal av dem, än så länge vanliga skogsfågelarter, minskat kraftigt de senaste decennierna. Kunskapen om våra fågelarters populationer är tämligen god, men den är svagare när det gäller många andra grupper av organismer i skogen.
Det är av stor betydelse att en tillräckligt stor andel av vår skogsmark skyddas från skogsbruk för att hejda förlusten av växt- och djurarter. Miljövårdsberedningens rapport ”Skydd av skogsmark (SOU 1997:98) visade att det är brist på skogar med höga naturvärden och att det dessutom krävs att vi återskapar och restaurerar skogar med naturvärden. Med den utgångspunkten borde det vara en självklarhet att skogar med höga skyddsvärden ej avverkas. Ett avverkningsstopp bör omedelbart införas för skogar som av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen bedöms som värdekärnor med höga naturvärden. Detta bör ges regeringen till känna.
I miljökvalitetsmålet Levande skogar är arealmålet för skogsskydd till 2010 satt till 900 000 ha i Delmål 1. Arealmålet ska nås genom både formella statliga skyddsinstrument och frivilliga avsättningar. Till de statliga skyddsinstrumenten hör naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskyddsområden. Naturvårdsverket har ansvaret för naturreservaten som är det starkaste långsiktiga skyddet för skogar med stora arealer. Skogsstyrelsen ansvarar för naturvårdsavtal och biotopskyddsområden som oftast omfattar mindre arealer. Samtliga tre skyddsinstrument är nödvändiga för en effektiv naturvård.
Enmansutredaren Maggi Mikaelsson tar i betänkandet Mervärdesskog (SOU 2006:81) upp problematiken med att trots att Skogsstyrelsen har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet så förfogar man inte över det viktiga skyddsinstrumentet naturvårdsreservat. Med anledning av detta föreslår Mikaelsson att regeringen bör utvärdera Naturvårdsverkets uppgift att samordna arbetet med det särskilda sektorsansvaret. Vänsterpartiet delar skogsutredaren Mikaelssons syn på vikten av en utvärdering för att klarlägga sektorsansvaret för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Detta bör ges regeringen till känna.
Skogsstyrelsen bedömer att delmål 1 ”Långsiktigt skydd av skog” inte är möjligt att nå fullt ut inom tidsramen 2010. Naturreservaten utgör en bärande del av målet och tillräckliga arealer bedöms inte kunna avsättas i tid. I huvudsak beror detta enligt Skogsstyrelsen på otillräckliga anslag.
Vänsterpartiet anslår i budgetförslaget en ökning med sammanlagt 1 594 miljoner under perioden 2008–2010 till Naturvårdsverkets anslag för bildande av naturreservat. Under samma period får Skogsstyrelsen ett ökat anslag med sammanlagt 150 miljoner kronor för naturvårdsavtal och biotopskyddsområden (se motionerna 2007/08:MJ367 och MJ448).
Skogsstyrelsens förslag till nytt reviderat delmål 1 Långsiktigt skydd av skog är i remissutgåvan formulerat så här:
Arealen skyddsvärd produktiv skogsmark undantagen från skogsbruk uppgår år 2020 till 1 600 000 ha formellt skydd och 1 000 000 ha eget bevarande.
I målet ingår såväl arealer för skogens biologiska mångfald som för kulturmiljövärden och värden för rekreation/friluftsliv. Även arealbehov för övriga miljökvalitetsmål, främst Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag ingår.
Av de 2,6 miljoner ha avses 1,7 miljoner ligga nedan fjällnära skog. Ca 900 000 ha av det formella skyddets 1,6 miljoner ha avses ligga nedan fjällnära skog.
Målet innebär att ytterligare ca 350 000 ha produktiv skogsmark utöver arealen i nuvarande delmål 1 ges ett formellt skydd nedanför gränsen för fjällnära skog. Målet innebär också att ytterligare ca 100 000 ha ovan gränsen för fjällnära skog ges ett formellt skydd. Dessutom förutsätts att skogsbruket sätter av ytterligare 50 000 ha som frivilliga avsättningar [eget bevarande] nedanför gränsen för fjällnära skog.
Vänsterpartiet ställer sig preliminärt bakom Skogsstyrelsens förslag i remissutgåvan som bl.a. innebär en betydande ambitionshöjning relativt dagens mål även om tidplanen är senarelagd. I avvaktan på behandling av förslaget i Miljömålsrådet avvaktar dock Vänsterpartiet sitt slutliga ställningstagande.
Anspråken på skogens resurser för att producera biobränslen kommer i framtiden att öka med anledning av klimatdebatten och behovet av förnybar energi. Vänsterpartiet vill understryka vikten av att skogens miljövärden inte får underställas detta behov. Vår klimatmotion 2007/08:MJ449 för fram kravet på en nationell strategi för bioenergi som måste utformas för att skogens omistliga miljövärden säkras.
Många skogsägare tar ett stort ansvar för att bevara naturvärden i sina skogar. Det gäller dock inte alla. Vid alla avverkningar ska markägaren enligt skogsvårdslagen ta hänsyn till miljö- och kulturvärden genom s.k. generell hänsyn. Det kan t.ex. handla om att spara hänsynskrävande biotoper eller att lämna kvar skyddszoner mot vattendrag som har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsens inventering från 2006 visar att ungefär en fjärdedel av alla avverkningar inte når upp till lagens nivå. För privata skogsägare ligger andelen underkända avverkningar på hela 32 procent.
Det är uppenbart att skogsbruket inte prioriterar den generella hänsynen. Det kan delvis förklaras med att rådgivningen måste förbättras, men säkerligen har det även betydelse att konsekvenserna vid lagbrott är mycket små. I slutbetänkandet från Skogsutredningen, SOU: 2006:81, föreslås också att man bör analysera möjligheterna att ta ut sanktionsavgifter vid vissa överträdelser mot bestämmelser i skogsvårdslagstiftningen. Vi anser att regeringen ska ge Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag på hur skogsvårdslagen kan skärpas för att stärka naturvårdshänsynen vid skogsavverkningar genom att göra allmänna råd bindande och införa sanktionsavgifter. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet stöder även Skogsutredningens förslag att dagens lagstadgade krav i skogsvårdslagen om s.k. skogs- och miljöredovisningar (SMÖR) bör ersättas med krav på att det för varje skogsfastighet inom tre år ska finnas en plan över skogsmarken och hur man avser att bruka den. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Staten är en stor ägare av skogsmark. Med detta följer förpliktelser att skogsbruket bedrivs på ett hållbart sätt. Statsägda Sveaskog har genomfört föredömliga insatser för naturvården i vissa avseenden. Till dessa hör att man har som ambition att 20 procent av skogen ska vara avsatt för naturvård. Dit hör även införandet av ekoparker för att stärka skogens sociala roll och naturvärdena. Bolaget kan dock göra mer för att säkerställa skyddet av sina nyckelbiotoper och för att införa alternativa skogsbruksmetoder. Vi ser ett behov av att Sveaskog, såväl som andra statliga skogägare, ges tydligare riktlinjer för att stärka naturvården och de sociala- och kulturmiljövärden som finns i våra skogar. Idag är det statliga ägandet spritt på många olika myndigheter och bolag. Vi anser att det bör prövas om inte ett samlat statligt ägande av skog vore att föredra. Med anledning av detta anser vi att regeringen ska utreda frågan om ett samlat statligt ägande av skog. Detta bör ges regeringen till känna.
Det behöver även klargöras hur staten ska stärka sitt ansvar för naturvård och övriga kollektiva nyttigheter i skogssektorn genom ägardirektiv och regleringsbrev samt i andra instruktioner till berörda statliga bolag och verk med skogsinnehav. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det är av stor vikt att de tätortsnära skogarnas sociala dimension beaktas. De tätortsnära skogarna utgör bara några procent av landets skogsareal, ändå sker 55 procent av människors besök i skogen där. Dessutom utgör de en stor pedagogisk resurs för våra skolor. Skogsbruket i dessa områden måste bedrivas på ett sådant sätt att det inte minskar möjligheten till friluftsliv och rekreation. Både folkhälsa och biologisk mångfald skulle främjas av att kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs i tätortsnära områden. Vi anser att regeringen bör utreda hur ett kalhyggesfritt skogsbruk kan bedrivas i tätortsnära skogar. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I Skogsutredningen tas skogens sociala värden upp på olika sätt. Bland annat föreslår utredaren förändringar av skogsvårdslagen som Vänsterpartiet stöder. Att förändra skogsvårdslagen i följande riktning ska därför ges regeringen till känna:
Att skogsvårdslagens portalparagraf ändras genom att lägga till begreppet ”bidrar till medborgarnas välfärd”. Att Skogsstyrelsen ges i uppdrag att utveckla föreskrifter till skogsvårdslagens hänsynsparagraf (30 §) som bättre tillgodoser skogens sociala värden. Att regeringen förtydligar olika statliga myndigheters ansvarsområden för insatser till gagn för skogens sociala värden i syfte att säkerställa ett koordinerat statligt agerande på området. Att Skogsstyrelsens arbete med skogens sociala värden säkerställs att även omfatta andra områden än tätortsnära skogar.