Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en ändring av fiskelagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av allemansrätten.
År 1985 ändrades fiskelagen och det blev då bland annat möjligt med fritt handredskapsfiske.
Denna ändring har medfört att skärgårdsbor får bevittna hur fiskeguider kommer ut med stora grupper och fiskar. Enligt miljöbalken behöver fiskeguiden inte ens informera ägaren till fiskevattnet om detta. Denna kommersiella fisketurism sker på skärgårdsbornas vatten – ett vatten som de vårdar för att få fiskebeståndet att öka. Fisketurister, fiskeguider och andra enskilda fritidsfiskare tar inget ansvar för att till exempel freda fiskarnas lekområden som ligger i innerskärgården. Det är dessutom inte ovanligt att sportfiskare säljer sin fiskefångst av gädda, abborre, gös och sik.
Allt detta tillsammans kan sammanfattas med att vi i Sverige har ”en kommersiell allemansrätt” som i många fall kränker och inskränker äganderätten. En levande skärgård behöver en bofast befolkning. Skärgårdsbor har ofta flera arbeten för att kunna försörja sig, bland annat fiske.
Ett sätt att komma till rätta med problemet, och samtidigt göra det möjligt för skärgårdsbor att kunna vårda fiskebeståendet och själva till viss del kunna leva på sitt fiske, vore att sätta en gräns för var fritt handredskapsfiske får förekomma. En sådan gräns skulle kunna vara att fritt handredskapsfiske skulle vara tillåtet utanför skogsklädda holmar och öar. Om ägaren till fiskevatten innanför denna gräns vill låta andra fiska så skulle detta kunna ske genom att vatten/markägaren säljer fiskekort och därmed gör upp om vilka villkor som gäller, till exempel att fiske inte får ske under fiskarnas lektid.
Här följer några citat från ett långt brev jag fått från Åke Öhman, Husarö i Stockholms skärgård.
”Jag tillhör den alltmer krympande skaran av skärgårdsbor som upplevt tiden före allemansrätten och det fria handredskapsfisket ...
Jag hävdar vår rätt att bo kvar i skärgården och att kunna försörja oss här. Vi har rätt att äga våra marker och våra fiskevatten. Jag vädjar till våra förtroendevalda i riksdag, i landsting, kommunfullmäktige m.fl. att börja handla så fort som möjligt. Begär till att börja med att frågorna runt allemansrätten och det fria handredskapsfisket utreds på ett sakkunnigt sätt ...
Det fria handredskapsfisket är en ren stöld av enskild egendom och måste få en ändring.”
Det är dags att se över och ändra 1985 års fiskelag och allemansrätten. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.