Motion till riksdagen
2007/08:MJ222
av Helena Leander och Karla López (mp)

Päls


mp505

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbjuda pälsproduktion i Sverige.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för ett förbud mot pälsproduktion i EU.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för ett importförbud mot pälsprodukter i EU.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att EU-förbudet mot hund- och kattskinn även ska inkludera sälskinn och produkter från får som utsatts för ”mulesing”.

Motivering

I somras förbjöds all försäljning, import, export och marknadsföring av hund- och kattpäls på EU:s inre marknad. EU-parlamentet ville även inkludera ett förbud mot sälskinn, men så blev det alltså inte. Detta är mycket olyckligt, då den jakt på sälungar som främst bedrivs i Kanada mycket väl kan jämföras med produktionen av hund- och kattpäls i grymhet. De försvarslösa kutarna klubbas och flås, ibland medan de fortfarande är vid medvetande, och många lämnas att förblöda av sina sår. En internationell veterinärgrupp har konstaterat att nästan hälften av de slaktade sälarna som veterinärerna undersökte kan ha flåtts medan de fortfarande var vid medvetande.

Ett annat skinnslag som borde ha inkluderats är fårskinn och fårull från får som utsatts för mulesing. Mulesing är ett ingrepp som många australiska merinofår utsätts för. Bakgrunden är att fåren avlats fram för att ha så veckad hud som möjligt, för att därmed ge maximalt med ull per får. I dessa veck samlas dock lätt urin och fekalier, vilket gör vecken till en utmärkt plats för spyflugor att lägga sina ägg. När dessa kläcks kan fluglarverna bokstavligen äta upp värdfåret inom loppet av ett par dagar.

I stället för att använda sig av får utan dessa fluglarvsvänliga hudveck, tvätta fårens bakdelar eller bekämpa flugorna på annat sätt väljer många fåruppfödare den billigaste lösningen: att helt brutalt skära av en rejäl bit av lammens bak, för att på så sätt bli av med de hudveck som samlar på sig urin och fekalier. Detta sker helt utan bedövning, och lammen lämnas sen med stora köttiga sår.

Grymheter i produktionen av skinn och päls är dock ingenting som är begränsat till avlägsna platser som Asien, Kanada eller Australien, utan förekommer även i Sverige. Fortfarande tillbringar över en miljon svenska minkar sitt korta liv i burar stora som en uppslagen kvällstidning, där de inte har någon möjlighet att bete sig naturligt och där stereotypier är vanliga. För chinchillorna är situationen likartad, trots att jordbruks­verket redan 2002 slog fast att chinchillahållningen inte ens lever upp till de inter­nationella åtaganden som Sverige gjort gentemot Europarådet, än mindre lever den upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Det är orimligt att djurhållning som bryter mot lagen fortfarande är tillåten, och därför bör uppfödning av djur enbart för pälsens skull förbjudas. Sverige bör även verka för ett motsvarande förbud mot pälsproduktion och pälsimport i EU.

Stockholm den 28 september 2007

Helena Leander (mp)

Karla López (mp)