Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta Raoul Wallenbergs minnesdag.
Förintelsens minnesdag, Internationella kvinnodagen, Europeisk minnesdag för terrorismens offer, FN:s familjedag, Mors dag, Världsmiljödagen, Internationella barndagen, FN-dagen, Gustav Adolfsdagen, Fars dag – minnesdagarna i den svenska almanackan är många. En minnesdag saknas dock alltjämt: Raoul Wallenbergs minnesdag.
Ungefär ett år innan de allierade besegrade axelmakterna och andra världskriget tog sitt slut hade nazisterna genom koncentrationsläger och dödspatruller, med understöd från den tyska armén, omringat nästan hela den judiska befolkningen i Europa med död och förintelse. Det största kvarvarande judiska samhället bestod i de 600 000–700 000 judar som fortfarande levde i Ungern, men när den nazistiska armén ockuperade Ungern följde Adolf Eichmann med i dess följe. I mars 1944 såg han till att deportationen av Ungerns judar till de dödsbringande koncentrationslägren påbörjades. När Raoul Wallenberg anlände i juni 1944 var redan landsbygdens ca 400 000 judar deporterade och det var i princip bara det judiska samhället i Budapest på ca 180 000 personer som kvarstod.
Utan Raoul Wallenbergs insats, tillsammans med personalen vid den svenska beskickningen, hade sannolikt hela denna grupp mött samma öde som sina landsmän. Under de sex månader som gick tills Röda armén befriade Budapest i januari 1945, lyckades Wallenberg rädda något mer än hälften av stadens judar – 100 000 människoliv.
Genom sin insats har Raoul Wallenberg blivit ett stort namn utomlands, inte minst i USA, där han var den andre utländske personen efter Winston Churchill att bli hedersmedborgare. Han är även hedersmedborgare i Israel och Kanada och har fått monument resta över sig i New York, London och Stockholm.
Det finns idag många sätt – och många skäl – för oss svenskar att uppmärksamma en av vårt lands största hjältar. Genom inrättandet av en minnesdag av Raoul Wallenberg skulle vi få möjlighet att aktualisera kampen mot totalitära ideologier som systematiskt kränker människovärdet, såsom nationalsocialismen, antisemitismen och rasismen, men även kampen för fred och människors okränkbara värde.
En sådan dag skulle kunna bli en naturlig samlingspunkt för de demokratiska krafter som värnar principen om alla människors lika värde, gentemot de ideologiska krafter som ifrågasätter denna princip och som nu åter tycks vara på frammarsch i vårt land.