Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att under 2008 ge Kulturrådet i uppdrag att ta fram en nationell skolbiblioteksstatistik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga huruvida skolbiblioteken ska omfattas av den nya skollagen i stället för som nu av bibliotekslagen.1
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Alliansregeringen uppmärksammar i årets höstbudget på ett mycket bra sätt litteraturens betydelse för elevers språk- och identitetsutveckling. Man anser det angeläget att stimulera läsning av skönlitteratur och tydliggör vikten av god tillgång på böcker och skolbibliotek. Regeringen föreslår en långsiktig satsning på kulturella inslag i skolan och lägger också 900 miljoner kronor på en särskild läsa-skriva-räkna-satsning.
Allt detta är bra men jag anser att det behövs ytterligare fokus på skolbiblioteken. De är en viktig förutsättning för att väcka elevernas intresse för läsning. Forskning och erfarenhet visar dessutom att en biblioteksverksamhet under professionell ledning påverkar elevers allmänna utveckling och prestationer positivt. Skolbiblioteken kan bidra till både pedagogisk utveckling och utveckling av skolans demokrati- och värdegrundsarbete.
Skolbiblioteken har under en följd av år blivit mycket eftersatta. Enligt fackförbundet DIK:s (Dokumentation, information, kultur) skolbiblioteksenkät för 2007 saknar sju grundskolor av tio bibliotekarie. I många skolor är utbudet av böcker och annat material gammalt och dåligt och detta kan i kombination med bristen på bibliotekarier mycket väl vara anledningen till att läsandet minskat bland 9–14-åringar enligt Kulturrådets mätningar.
Bibliotekslagen lyder:
5 § Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.
7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten.
Bibliotekslagen slår därmed fast att kommunerna, och därigenom indirekt varje enskild skola, ansvarar för skolbiblioteken. Problemet är dock att det aldrig tydligt definieras vilka krav som ställs på ett skolbibliotek. Detta innebär att bibliotekens storlek, utbud och kvalitet varierar mycket kraftigt mellan olika skolor.
En viktig första uppgift bör vara att ta fram ett ordentligt underlag angående skolbibliotekens aktuella situation inför framtida beslut. Regeringen bör därför under 2008 ge Kulturrådet i uppdrag att ta fram en nationell skolbiblioteksstatistik. Det bör också övervägas om skolbiblioteken ska omfattas av den nya skollagen i stället för som nu av bibliotekslagen. Därigenom skulle vi kunna få en större tydlighet vad gäller skolans ansvar och vilka kriterier ett skolbibliotek bör uppfylla. Skolverket som är tillsynsmyndighet för skolans övriga verksamhet skulle då också få den rollen när det gäller skolbiblioteken. Ett övergripande ansvar för skolbiblioteken skulle gynna utvecklingen på ett positivt sätt.