Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa personvalsspärren i valet till Europaparlamentet 2009.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa personvalsspärren i kommun-, landstings- och riksdagsvalen.
Idag krävs minst åtta procent av partiets röster i valkretsen för att en kandidat skall bli personvald till riksdagen. För val till kommun, landsting och Europaparlament är motsvarande andel fem procent av partiets röstetal. Det gör att många av de valhandlingar som svenska medborgare väljer att göra på valdagen inte får någon som helst praktiskt betydelse. Med den nuvarande ordningen valdes sex ledamöter in i riksdagen 2006 till följd av väljarnas kryss. En undersökning gjord av riksdagens utredningstjänst visar att med en ordning utan personvalsspärr skulle totalt 78 ledamöter ha valts med personröster. Förändringen av vilka kandidater som utses skulle ha påverkat alla partier utom Centerpartiet. Men istället fick de val som väljarna gjorde inte något genomslag. Det är enligt vår mening odemokratiskt.
Grundlagskommittén har låtit fil.dr. Peder Nielsen göra en forskningsrapport med titeln ”Ett decennium med personval” som överlämnades till utredningen i maj 2007. Där konstaterar Nielsen att kandidater med utländsk bakgrund hör till dem som skulle gynnas mest om personvalsspärren togs bort. Antalet ledamöter med utländsk bakgrund skulle närapå ha fördubblats, från dagens 6,0 procent (21 personer) till 11,2 procent (39 personer). Med utländsk bakgrund menas här att båda föräldrarna är födda utomlands.
Efter det senaste valet är 47,3 procent av riksdagsledamöterna kvinnor och 53,7 procent män. Genom att avskaffa spärren skulle detta förhållande inte förändras signifikant, enligt Nielsen, även om antalet kvinnor skulle minska något.
Däremot skulle riksdagen föryngras något med en ordning utan personvalsspärr. Nedanstående tabell visar åldersfördelningen totalt efter 2006 års val och hur åldersfördelningen skulle ha varit om inga spärrar hade funnits.
Åldersfördelning i riksdagen med och utan personvalsspärr
Källa: Nielsen 2007 sid. 78.
Åldersfördelningen hade därmed blivit betydligt jämnare och de grupper som idag är kraftigt underrepresenterade – ungdomar och pensionärer – hade båda ökat.
Övergripande regler för val till Europaparlamentet har fastslagits i EG:s så kallade valrättsakt som har antagits av ministerrådet 1976 och delvis ändrats 2002. Här omnämns till exempel regler kring när val ska äga rum och att personvalsspärren inte får vara högre än fem procent. Däremot är det fullt möjligt att ha lägre eller inga spärrar alls. Däremot måste valen vara proportionella – personval i enmansvalkretsar, som i valen till det brittiska parlamentet, är således inte tillåtet.
Sverige har vävt in dessa EG-regler i vallagen (2005:837), där finns vissa nationella bestämmelser om bland annat valkretsindelning och regler kring personval. Om de nationella reglerna ska ändras räcker ett vanligt riksdagsbeslut. En ny vallag trädde i kraft den 1 januari 2006. Den innebar dock inte några förändringar när det gäller valet till Europaparlamentet enligt propositionen (2004/05:163) som låg till grund för lagen.
Det står alltså riksdag och regering fritt att ändra reglerna för personval till Europaparlamentet. Det gör att vi redan i nästa val på våren 2009 kan pröva att avskaffa dagens spärr för personval och låta väljarna få ett större inflytande över vilka som ska representera dem i Europaparlamentet. Regeringen bör därför ta fram förslag om att avskaffa spärren i personvalet redan inför valet till Europaparlamentet 2009. Vidare bör regeringen överväga om det inte är dags att låta medborgarna välja sina företrädare och avskaffa spärren i personvalssystemet även i val till kommun, landsting och riksdag.