Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att minska antalet riksdagsledamöter till 249.
Jämför man Sverige med andra länder har vi relativt sätt väldigt många ledamöter i valda beslutande organ på nationell nivå. I Sverige går det en riksdagsledamot på 25 787 svenskar. I våra grannländer Finland, Norge och Danmark representerar till exempel varje parlamentsledamot fler medborgare än i Sverige. Även om man ser till antalet länder som Tyskland och Frankrike har Sverige betydligt fler väljare per ledamot.
En invändning som brukar dyka upp vid diskussionen om att minska antalet riksdagsledamöter är att Norrlandsregionerna skulle riskera att bli utan representation. Det finns dock åtgärder för att lösa frågan om en rättvisande geografisk spridning av riksdagsledamöterna. Till exempel kan man garantera att det alltid finns representation från Norrland genom att inte minska antalet utjämningsmandat.
Effekterna av en minskning av antalet riksdagsledamöter skulle inte bara innebära positiva effekter i form av minskade kostnader för skattebetalarna. Även från ett demokratiskt perspektiv skulle en minskning troligtvis vara gynnsam. Färre ledamöter kommer att bidra till en situation där fler väljare har kunskap om sina förtroendevalda samt att det kommer att ställa krav på ledamöternas insatser. En utredning om att minska antalet ledamöter bör därför snarast initieras.
När uppdraget tydliggörs för väljarna ökar också ansvaret. Färre riksdagsledamöter kommer i praktiken att leda till en mer vital, öppen och närvarande demokrati.