Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hela Skåne län bör bli en riksdagsvalkrets.
Sedan tio år tillbaka – 1 januari 1997 – finns Skåne län. Hela landskapet enades då. Det generalguvernement som skapades för en lika snabb som hård försvenskning av den nya provinsen efter freden 1658 ersattes i början av 1700-talet av två län. Den konstlade och skapade gräns som drogs i Skåne gick i öst-västlig riktning. Med Skåne län helades 280 år senare något som varit delat.
Med ett gemensamt län finns idag en helt annan vilja än tidigare att lösa gemensamma problem och utmaningar. Kommun- och länsgränser som fungerat som barriärer är på väg att försvinna. Människor kan i dag bo i en kommun, arbeta i en annan, shoppa i en tredje, plugga i en fjärde och ta del av kulturutbudet i en femte. Själland är också hela tiden närvarande med många arbetstillfällen samt möjligheter till kultur och bildning. Att samverkan leder till framgång märks exempelvis ifråga om tillväxten i Skåne och en ständigt växande befolkning.
I Skåne finns mycket som förenar. Samtidigt kvarstår en del gränser. Valkretsindelningen är prov på sådant. Skåne är i dag indelat i fyra olika valkretsar till riksdagen. Även mellan riksdagsvalkretsarna och valkretsarna till Region Skåne finns skillnader istället för en logisk överlappning.
Ett effektivt sätt att manifestera enigheten i Skåne och fortsätta rivandet av gränser vore skapandet av en enda gemensam riksdagsvalkrets. Därmed skulle det naturliga intresse som finns för hela området avspegla sig i den politiska ordningen.
Redan i dag täcker media som tidningar och lokalradio i många fall fler än en riksdagsvalkrets. De flesta partier har organiserat sin verksamhet i ett enda förbund för hela Skåne. Det är inte heller ovanligt att ledamöter för en valkrets driver kampanj och medborgardialog utanför det ”egna” området. För mindre partier med kanske bara en eller två ledamöter från hela Skåne är det naturligt att företräda ett väsentligen större område än dagens egna valkrets.
Nackdelen med en gemensam valkrets är risken att enskilda ledamöter kan uppfatta sig bli anonyma i en grupp på cirka 40. Samtidigt skulle det kanske tvinga fram en önskad utveckling mot totalt sett färre ledamöter i riksdagen (förslagsvis 249 istället för dagens 349).
Fördelarna, som klart överväger, är att Skåne blir den naturliga enhet det redan är samt att politiska problem och utmaningar hanteras gemensamt istället för uppdelat. Som exempel kan nämnas att Stockholm idag består av två riksdagsvalkretsar. Stockholms kommun har 27 fasta mandat och länet har 36 fasta mandat. Skåne län skulle med dagens befolkningsunderlag få 39 fasta mandat. Det har sannolikt varit till huvudstadsområdets fördel och ökat möjligheterna till inflytande att Stockholm inte splittrats upp i en handfull riksdagsvalkretsar utan att två stora bibehållits. Samma möjligheter bör nu ges Skåne.