Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka riksdagens makt och politiska inflytande och föreslå åtgärder för hur detta kan ske.
I en debattartikel (DN den 22 september 2007) redovisas resultatet av en undersökning som granskat hur allmänhet och journalister uppfattar sju olika organs inflytande över den politiska dagordningen. Undersökningen är unik därför att den spänner över nästan 20 år (1989–2005). Resultatet av studien är på flera punkter mycket intressant, men mest anmärkningsvärd är observationen att mediernas makt stärkts på ett signifikant sätt samtidigt som såväl regeringens som riksdagens politiska inflytande minskat dramatiskt.
Den förra regeringen tillsatte en utredning 2004 i syfte att granska hur den svenska demokratin kunde stärkas. ”Kommitténs arbete skall framför allt koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och höja valdeltagandet.” (dir. 2004:96)
Riksdagen är det högsta beslutande organet i Sverige. Det är riksdagens ledamöter som väljs av folket i allmänna val, och det är av riksdagens ledamöter som väljarna utkräver ansvar.
Mot bakgrund av den viktiga roll grundlagen tilldelat riksdagen är det viktigt att riksdagen i allmänhetens ögon inte uppfattas som en betydelselös organisation, och det är minst lika viktigt att riksdagen i praktiken inte också fungerar som en sådan. Att då den politiska dagordningen och makten, såsom Kent Asps utredning gav belägg för, inte längre ligger hos riksdagen är illavarslande ur demokratisk synvinkel.
För detta behövs tilläggsdirektiv till Grundlagsutredningen. Regeringen bör aktivt arbeta i riktning för att stärka riksdagens makt och politiska inflytande.