Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Du gamla, du fria ska antas officiellt som varande Sveriges nationalsång.
Sveriges nationalsång Du gamla, du fria har aldrig antagits officiellt som nationalsång – något som förvånar många människor när man berättar det. En nationalsång är ju en enande symbol och hyllning till det egna landet, varför det känns rätt och riktigt att den också ska vara officiellt antagen.
Det har skrivits motioner i frågan även tidigare, men dessa har avfärdats med en i mina ögon mycket intetsägande motivering som endast kort konstaterat att ”det inte behövs ett juridiskt erkännande av nationalsången”. Jag tycker därför att det är viktigt att frågan prövas igen.
Intressant är ju att veta hur Du gamla, du fria en gång fick den status som nationalsång som den faktiskt har. Enligt litteraturprofessorn Staffan Björck beror det på att kung Oskar II vid ett besök i Skåne 1893 deltog i promotionsmiddagen i Lund. Då kapellet i lokalen spelade Richard Dybecks visa från 1844, Du gamla, du fria, lyssnade kungen stående på sången. Händelsen omtalades bland annat i Folkets Tidning som skrev ”att Dybecks dikt därmed kan sägas ha vunnit officiell bekräftelse på att vara landets verkliga folksång” (källa:Björck. Heidenstam och sekelskiftets Sverige, 1946).
Att kungen förblev stående under framförandet är alltså det unika skälet till att Du gamla, du fria är vår nationalsång. Det är en märklig och intressant historia förvisso, men som officiell bekräftelse på att en nationalsång hade antagits håller den inte – i synnerhet som sången sedan dess har utmanats som nationalsång vid fyra tillfällen. Så många tävlingar har nämligen arrangerats under årens lopp för att försöka ersätta nationalsången. Och med tanke på den tävlingshysteri som råder på tv kanske det inte står länge på förrän en ny ”nationalsångsfestival” roar folk i tv-sofforna runt om i vårt land.
Men något positivt har hänt de senaste decennierna. Några nationella symbolhandlingar har sett dagens ljus. Sverige har fått en riktig nationaldag, den har sedermera blivit helgdag samt en utredning har nyligen tillsatts för att ta fram förslag på hur svenska kan få status som officiellt språk i landet. I linje med detta är det därför också nu dags för att åter pröva frågan om att officiellt anta Du gamla, du fria som Sveriges nationalsång.
Vi har all anledning att vara stolta över vårt land, vår natur, kultur och mångfald. Att stämma in i Du gamla, du fria och höra den klinga på nationaldagen eller i idrottsliga sammanhang ger rysningar av välbehag. Låt oss framdeles få besjunga Sverige i vetskap om att det är och förblir vad det var; Sveriges officiellt antagna nationalsång.