Riksdagen beslutar om ändring av vallagen så att rösträtt till riksdagen följer samma system som rösträtt i kommunalvalen gällande den s.k. treårsregeln.
Riksdagen beslutar om ändring av vallagen så att rösträtt gäller fr.o.m. det år man fyller 18 år.
Det finns i dag en mängd samhällsmedborgare, permanent bosatta i riket, som ej har möjlighet att påverka sin vardag via demokratiska val, annat än i begränsad omfattning. De människor som i dag förnekas att utöva en demokratisk påverkan via valsedeln är de som t.ex. kommit till Sverige som flyktingar, som är makar till svenska medborgare och andra som invandrat till riket av andra skäl – såsom studier eller för att arbeta.
Vänsterpartiet anser att de nya invånarna i detta land som ännu inte har blivit svenska medborgare ska ha samma möjligheter att avlägga sina röster i folkomröstningar, i EU-parlamentsval och i riksdagsval som de har i kommunala val och landstingsval. Vi är övertygade om att det skulle innebära en ökad självkänsla, en ökad känsla av samhörighet och ett ökat valdeltagande bland dessa människor i kommunal- och landstingsval, om de kände att de fick fullt förtroende att kunna påverka sin egen vardag genom att tillsätta eller avsätta representanter även på riksplanet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i vallagen i enlighet med motionens innebörd.
Enligt dagens ordning sammanfaller rösträttsåldern med myndighetsåldern. Ordningen innebär att personer som tillhör samma årskull inte alltid får rösta i samma val; de som fyller 18 år efter valdagen har inte rösträtt i valet och måste vänta ytterligare fyra år till nästa ordinarie val.
Vänsterpartiet anser att den nuvarande ordningen är olycklig. Valdeltagandet är lågt och sjunkande bland förstagångsväljare. Den politiska information som kan ges till gymnasieskolans elever under valrörelsen av ungdomsförbund och partier är därför särskilt värdefull. Den mobiliserande effekten av detta arbete försvagas dock av att en stor del av de elever som i klassrummet uppmanas att gå och rösta inte har rösträtt, utan måste vänta nästan fyra år längre än sina klasskamrater innan de kan delta i ett allmänt val.
Vallagen bör därför ändras så att rösträtten gäller fr.o.m. det år som man fyller 18 år. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om ändringar i vallagen i enlighet med motionens innebörd.