Motion till riksdagen
2007/08:K307
av Finn Bengtsson m.fl. (m)

Ökat inslag av personval till riksdagen


m1564

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat inslag av personval till riksdagen.

Bakgrund

I vallagen (SFS 2005:837), som på ett mycket (alltför) detaljrikt sätt förestavar de många villkor som skall vara uppfylla för allmänna val till riksdag, landsting, kommuner och Europaparlamentet, finns bland annat följande skrivningar i 2 kapitlet som berör partier och kandidater:

Registrering av partibeteckning

5 § Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen, gäller registreringen också för val till landstings- och kommunfullmäktige i hela landet samt för val till Europaparlamentet. Om registreringen avser val till landstingsfullmäktige, gäller den val i det landsting och val till kommunfullmäktige i de kommuner som ligger inom landstinget. I övriga fall gäller registreringen endast för det val som anmälan avser.

Anmälan av kandidater

9 § Ett parti som vill anmäla samtliga sina kandidater för ett visst val skall skriftligen göra detta hos den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestämmer, länsstyrelsen. Tillsammans med anmälan skall partiet lämna en egenhändigt undertecknad förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan.

10 § En anmälan av kandidater skall avse

1. för val till riksdagen: en viss valkrets

2. för val till kommun- eller landstingsfullmäktige: kommunen eller landstinget

3. för val till Europaparlamentet: hela landet.

Vidare, i vallagens 4 kapitel, som berör valkretsar och valdistrikt m.m., finns följande inledande text att läsa:

1 § För val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige skall det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det skall väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.

Analys av vallagen ur ett personvalsperspektiv

Om syftet är att öka inslaget av personval till riksdagen förefaller den nuvarande vallagen enligt utdragen ovan behöva reformeras.

Det förefaller rimligt att en registrerad partibeteckning för riksdagsval medför registrering också för val till landsting och kommuner i hela landet. Vidare förefaller det rimligt att partiet kan anmäla samtliga sina kandidater för ett visst val hos den centrala valmyndigheten eller, i den utsträckning som regeringen bestämmer, länsstyrelsen. Det är också mycket rimligt att man tillsammans med anmälan kräver att partiet skall lämna en egenhändigt undertecknad förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan.

På detta sätt underlättas för de registrerade partierna att både anmäla sina kandidater nationellt och att de anmälda kandidaterna med underskrift formellt försäkrat partiet att de lojalt ställer upp på det registrerade partiets syfte med att de utgör dess kandidater i riket.

I efterföljande 10 § så är emellertid inte längre det nationella perspektivet gällande för alla val, då det för val till riksdagen gäller en viss valkrets, för val till kommun- eller landstingsfullmäktige gäller kommunen respektive landstinget, men för val till Europaparlamentet fortfarande gäller hela landet.

För valkretsen specificeras sedan i lagtexten följande: För val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige skall det finnas geografiskt avgränsade områden för vilka det skall väljas ledamöter till den beslutande församling valet gäller (valkretsar). För val till Europaparlamentet utgör landet en enda valkrets.

Då riksdagen rimligen som ”geografiskt avgränsat område” bör utgöras av landet, och inte som idag 29 olika regioner, vilka är de aktuella valkretsarna, får detta menlig inverkan på hur mandatet som riksdagsledamot begränsas liksom hur detta negativt påverkar valbarheten sett ur ett personvalsperspektiv.

Det är naturligt att man som valbar kandidat till riksdagen måste vara mantalsskriven någonstans, det vill säga i en kommun. För den sakens skull representerar man inte kommunen utan valdistriktet (län eller del av län) på sitt mandat. Men egentligen inte det heller, ty en gång vald av valdistriktet så förväntas man inte primärt representera en del av ett län eller ens ett helt län utan riket med den politik man för. Det finns därför en inkonsekvens på denna punkt avseende representativitet för landet för riksdagsledamöter med den nuvarande konstruktionen i vallagen som vi önskar se ändrad.

Förslag till förändring

Vi föreslår att man överväger att göra ändringar i vallagen som dels behåller den struktur som råder idag med riksdagslistor möjliga också för personvalskryss utifrån ett regionalt valdistriktsresonemang, dels gör det möjligt för en av partiet i ett valdistrikt nominerad person till ett riksdagsval att också bli valbar i hela riket.

Det senare kan då enkelt gå till så att en väljare, som explicit vill ha just en av partiets alla kandidater i riket som kandiderar till riksdagen (och som därmed undertecknat samma kandidatförsäkran till partiet som alla andra), på en blank partivalsedel fyller i namnet på den aktuella kandidaten varvid denna röst räknas såväl partiet som den namngivna kandidaten till godo. Därmed ökar möjligheterna till personval utifrån ett nationellt perspektiv på riksdagsvalet, vilket är principiellt och praktiskt viktigt för en levande representativ demokrati.

Motiv för förändringen

Den skisserade förändringen i vallagen som möjliggör för en större nationell valbarhet av samtliga till riksdagen nominerade kandidater inom ett parti ger huvudsakligen ett övergripande demokratiskt tillskott för hur kandidater till riksdagen kan verka politiskt. Idag är ofta regionala frågor prioriterade för dem som syftar till också en personvalskampanj inför ett riksdagsmandat för sitt parti. Det är inget fel i detta, men det kan undergräva möjligheten för potentiella riksdagsledamöter att vilja driva viktiga politiska frågor som inte har en regional utan nationell karaktär. Det kan till exempel till och med finnas väsentliga politiska frågor som växer fram och är av stor betydelse för riket i en föränderlig värld men, åtminstone på kort sikt, inte nödvändigtvis ser ut att gynna en viss region. I en sådan region kan dock finnas både väljare och riksdagskandidater som är beredda att följa övertygelsen om att vad som är bäst för riket är det man vill rösta på och det man som kandidat vågar stå upp för.

Sådana, för riket viktiga, politiska ställningstaganden av från ett parti riksdagsnominerade personer missgynnas idag med den ensidiga indelningen i 29 riksdagsvalkretsar. Det finns alltså en inbyggd praktisk spärr med dagens regelverk bland de som vill föra ett politiskt budskap till val för att representera detta i riksdagen – satsa hellre på regionala frågor än rikstäckande dito, och om de kommer i konflikt med varandra gör man klokast i att prioritera de regionala frågorna av taktiska skäl. Vi tror att detta missgynnar de politiker som vill driva frågor av nationell eller internationell karaktär framför dem av regional och lokal karaktär. Vårt förslag ger möjlighet till en bättre balans mellan dem som vill satsa på antingen det ena eller det andra, eller både och.

För den väljare som uppskattar en riksdagskandidat som företräder en för henne eller honom central politisk fråga, antingen denna är av internationell, nationell, regional eller lokal karaktär, men som inte enligt vallängdens mantalsskrivningsort befinner sig i det valdistrikt som kandidaten representerar är förhindrad att personvalsrösta på denna kandidat. Det vill säga att om en sådan röstning ändå sker med namnet på den önskade kandidaten skriven på en blank partivalsedel så kommer rösten att räknas för partiet men inte för kandidaten. Detta är enligt oss en onödig inskränkning för ett ökat personval till riksdagen som vi vill ändra på med vårt förslag. Förutom att det alltså är ett praktiskt hinder för många kandidater att vilja och våga välja nationella framför regionala frågor, eller driva en annan regions frågor, i sin kandidatur till riksdagen, så är dagens förfaringssätt med denna typ av röster (som förekommer!) en kränkning på ett onödigt sätt mot enskilda väljares önskemål om vem ur vilket parti de vill se driva en fråga. I ett modernt informationssamhälle med en alltmer upplyst befolkning är detta hinder för partianslutna kandidater till det nationella parlamentet och deras väljare enligt vår mening en otidsenlig ordning i ett demokratiskt land som Sverige.

Stockholm den 3 oktober 2007

Finn Bengtsson (m)

Lars-Arne Staxäng (m)

Anne Marie Brodén (m)