Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förstärkt skydd för den personliga integriteten.
Offentlighetsprincipen har gällt i Sverige sedan 1766 och är grundläggande för hela den offentliga förvaltningen i Sverige. Dess syfte är att stärka medborgarnas insyn i och kontroll över förvaltning och rättsskipning. I detta ingår rätten att ta del av allmänna handlingar.
Men i dagens IT-samhälle ger också offentligheten därmed möjlighet att också få nästan total insyn i enskilda människors liv och leverne. De statliga myndigheternas olika datasystem bjuder på denna information gratis. I och med personnumret och svenska myndigheters nit att samla information om svenskarna finns det otroligt mycket att hämta i till exempel Spar-Dafa och Skatteverkets uppgifter. Idag kan man med några knapptryckningar få fram födelsedag, adress, civilstånd, inkomst, betalningsförmåga, familjemedlemmar, avdrag i deklaration, passfoto, skolbetyg etc. På olika nätsidor kan man se foton på bostadshus med stor precision. Man kan enkelt kartlägga en människas liv.
Sverige är näst sämst i Europa på att skydda sina medborgares personliga integritet, enligt en färsk rapport från människorättsorganisationen Privacy International. Detta måste vi ta på allvar. Bäst på att skydda sina medborgares integritet är man i Tyskland.
Att brottslingar exempelvis har rätt att få fram passfoton och arbetslistor för poliser kan till och med innebära ett direkt hot mot dessa poliser och samhället. Även de som har fått skyddade identiteter riskerar sina liv, då det är alldeles för lätt att få fram uppgifter av den som hotat dem.
Det är därför nödvändigt att se över de lagar som styr vad som skall vara offentlig handling och hur dessa uppgifter används.