Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bejaka starka, funktionella och dynamiska regioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regionbildningar ska ske utifrån funktionella samband.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förutsättningen för skapandet av nya regionbildningar är att dessa är politiskt förankrade på den lokala och regionala nivån.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statens regionala myndighetsstruktur så långt det är möjligt samordnas med de framtida regionbildningarna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en lagstiftning behövs för att säkerställa att staten genomför reella förhandlingar med kommunala och regionala företrädare innan beslut tas som innebär större förändringar inom det regionala ansvarsområdet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finansieringsprincipen ska gälla fullt ut och lagregleras.
Europas framtid ligger i starka, funktionella och dynamiska regioner. Även Sverige behöver därför regioner som kan ta upp konkurrensen om internationella investeringar och bli intressanta områden för företag och människor att verka i.
Mälardalen är redan en sådan region. Mälardalen är människornas region. Och det är människor som rör sig, arbetar, studerar, bor, reser och roar sig som skapar den funktionella regionen. Mälardalen har stor betydelse som en tillväxtmotor för hela Sverige. Det är en region som konkurrerar med andra storstads- och huvudstadsregioner i Europa och världen. Det är en region med förutsättningar att ta ledarrollen för det dynamiska Östersjöområdet och bli ett nordeuropeiskt centrum. En sådan utveckling gynnar givetvis hela Sverige.
Mälardalen har en för Sverige och EU ung, dynamisk och växande befolkning, ett näringsliv som omfattar allt från jord och skog över basindustri och högteknologi till tjänster och upplevelser, världsledande forskning och tillverkning kring bl.a. robotteknologi, bioteknik och medicin, en rik natur, en världsunik skärgård och insjöarkipelag, storstadspuls och landsbygdsro.
Länen kring Mälardalen binds alltmer samman genom att medborgarna har en allt större möjlighet att snabbt transportera sig över länsgränserna. Det är full möjligt för en familj att bo i Västerås där mannen arbetar i Eskilstuna, kvinnan i Örebro och barnen studerar på universiteten i Stockholm och Uppsala. Starka behov finns för en regional organisation som möjliggör gemensamma beslut i gemensamma frågor för hela Mälardalen. Mälardalen behöver en organisation som har legitimitet att hålla ihop det inre arbetet och samtidigt företräda regionen utåt.
Politikens roll är att riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur människor ska leva sina liv. Det är därför naturligt att bejaka den positiva utvecklingen i Mälardalen. Sveriges regionala indelning behöver förändras på ett sätt som stärker de regioner som, redan innan en formell administrativ regionindelning är gjord, fungerar väl tillsammans.
Sverige behöver funktionella regioner som bygger på människors rörelsemönster. Politiken behöver svara upp mot den utvecklingen. Förutsättningen för att få funktionella regioner är att de får ett brett mandat inom de områden där regionnivån har sina naturliga fördelar, t.ex. utveckling och planering, tillväxtfrågor, kollektivtrafik, miljöfrågor, vissa kulturfrågor samt sjukvård och sjukförsäkring.
Den administrativa regionen ska ersätta landstingen, Försäkringskassan och uppgifter från länsstyrelsen. Den demokratiska förankringen ska öka med ett direktvalt regionparlament. Staten bör pröva förutsättningarna för en decentralisering av andra statliga uppgifter och till dem knutna medel. Detta kan gälla, exempelvis, inom trafik- och transportområdet. Den regionala organisationens uppgifter ska, utöver av staten beslutade obligatoriska uppgifter, bestämmas genom överenskommelser mellan regionen och kommunerna i regionen. En förutsättning är också att regioner och kommuner kan möta staten som reell samverkans- och förhandlingspart vid större förändringar, utan hot om dekret. Detta behöver garanteras i lagstiftningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Finansieringsprincipen måste respekteras fullt ut. Regioner ska inte kunna åläggas nya obligatoriska uppgifter utan att staten samtidigt skapar finansiellt utrymme. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Om framtidens regioner ska vara funktionella och förankrade bland människorna måste beslut om regionernas storlek vara förankrade på den lokala och regionala nivån. Ingen del av landet ska tvingas in i nya storregioner. Inte någon del av landet, där viljan till samverkan finns, ska hindras att skapa stora regioner. Hur stor en region ska vara måste bestämmas av de regionala företrädarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Att Sveriges geografiska indelning behöver ses över visas tydligt av att de statliga myndigheterna mycket sällan följer länens indelning utan har byggt upp sin egen organisation utifrån sina egna behov. Myndigheternas organisation följer inte varandra, vilket försvårar kontakten dem emellan och gentemot den lokala och regionala nivån. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.
Region Skåne och Västra Götalandsregionen som bildades i slutet av 1990-talet är tydliga exempel på att staten bejakat starka, funktionella regioner med tydlig demokratisk förankring. Vi menar att staten även fortsättningsvis ska ha ett sådant synsätt på regionomvandlingen i Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen tillkänna.