Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning om hatbrott.
Vi socialdemokrater bygger vår politik på övertygelsen om alla människors lika rätt och värde. Alla människor ska få välja samlevnadsform utan att riskera diskriminering och utanförskap. Vi står för en politik där varje människa ses som en individ med rätt att utvecklas på egna villkor och samtidigt ingå i en arbets- och samhällsgemenskap på lika villkor. Varje dag diskrimineras människor på grund av sin sexuella läggning. Det kan vi socialdemokrater aldrig acceptera. Vi vill skapa ett samhälle utan fördomar och diskriminering, ett samhälle där alla behövs och får plats. Därför fortsätter vi att arbeta för sexuellt likaberättigande.
Under den senaste tioårsperioden har antalet anmälningar om hatbrott mot HBT-personer ökat. Enligt Säkerhetspolisen som gör mätningarna om hatbrott beror ökningen till viss del på ökad anmälningsbenägenhet och delvis på en faktisk ökning av brotten.
Utbildning om hatbrott ingår sedan 2001 som en del av den ordinarie polisutbildningen. Detta för att det är viktigt att poliser har goda kunskaper om hatbrott, ett brott som lagstiftarna ansett som särskilt allvarligt. Lagstiftningen säger i en skärpningsregel i brottsbalken 29:2:7 enligt vilken brott med motiv att kränka någon på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan straffas hårdare än brott utan kränkningsmotiv.
Då en betydande majoritet av landets poliser är anställda före 2001 saknar stora delar av denna grupp en adekvat hatbrottsutbildning. Risken är därmed stor att brott som lagstiftaren ser mycket allvarligt på inte upptäcks vid en utredning. I Stockholm har hatbrott som riktas mot HBT-personer uppmärksammats utifrån att polisen i Stockholm har en helt annan medvetenhet om hatbrott, vilket i vissa län saknas helt. Länspolismästare Carin Götblad har varit tydlig genom att gå före och uppvisat stort engagemang i frågan. Andra läns polismyndigheter har inte uppvisat samma engagemang, de kanske inte ens uppfattar att det förekommer hatbrott i särskild stor utsträckning, och de har därför svårt att motivera vidareutbildning i frågan. Till följd av brist på utbildning gör det att polisen missar att uppmärksamma att det rör sig om ett hatbrott med homofobiskt motiv.
Rikspolisstyrelsen borde via sitt regleringsbrev få i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga polisers kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott. Detta för att säkerställa möjlighet till hatbrottsutbildning för de poliser som idag saknar denna kompetens.