Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en åldersgräns för inköp av den typ av färg, huvudsakligen sprejfärg, som klottrare använder.
Kampen mot klotter och annan skadegörelse måste föras på bred front i samhället. Det är nödvändigt med både förebyggande arbete och snabba insatser för att sanera klotter.
Klotter och annan skadegörelse har blivit ett stort samhällsproblem i många av landets kommuner. Det orsakar enorma ekonomiska skador, det förfular vår offentliga miljö och det lockar in barn och ungdomar i tidig kriminalitet.
En skärpning av lagstiftningen om klotter infördes den 1 januari 2004. Klotter ingår numera i brottskategorin skadegörelse, vilken regleras i 12 kap. brottsbalken. Lagförändringen innebar att den maximala strafflängden ökades från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. I samband med detta kriminaliserades också försök till skadegörelse, vilket tidigare inte var straffbart. Som en följd av en ändring i polislagen gavs också polisen möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera misstänkta klottrare.
Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) klaras majoriteten av de polisanmälda klotterbrotten aldrig upp. År 2006 anmäldes 37 323 klotterbrott. Av dessa var det bara ca 4 procent som kunde bindas till någon misstänkt person. Året innan anmäldes ungefär lika många klotterbrott men då var det ca 6 procent som kunde bindas till någon misstänkt person. Således en 30-procentig nedgång från 2005 till 2006 av de fall där klotterbrotten har kunnat bindas till en misstänkt person.
Många ungdomar handlar sprejfärg till sin grafitti och konst i olika färgbutiker. Men färgen hamnar dessvärre också på och i byggnader, tåg, bussar etc., vilket då är fråga om ren skadegörelse. Ett sätt att minska denna typ av skadegörelse, klottret, torde vara ett förbud för personer under 18 år att köpa den typ av sprejfärg som klottrare använder.