Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en årlig skrivelse till riksdagen över samhällets åtgärder mot mäns våld mot kvinnor.
Ett av målen för svensk jämställdhetspolitik är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för en obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. Enligt brottsstatistiken anmäler fler än 22 000 kvinnor per år att de utsatts för misshandel, över 2 000 kvinnor att de utsatts för kvinnofridskränkning och drygt 2 500 kvinnor att de varit utsatta för våldtäkt. Varje år dödas 16 kvinnor av en man som de har eller har haft en nära relation till.
Mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor är till stor del en form av dold maktutövning mellan personer som står varandra nära – i 80 procent av fallen misshandlas kvinnan av en närstående man.
1998 antog riksdagen dåvarande regeringens proposition 1997/98:55 Kvinnofrid, ett omfattande åtgärdsprogram för att bekämpa våldet mot kvinnor. De centrala utgångspunkterna var en förbättrad lagstiftning, förebyggande insatser och ett bättre bemötande av utsatta kvinnor. Vi kan se att en hel del förbättringar har skett men det finns fortfarande mycket mer att göra för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Den strategi som valts för svenskt jämställdhetsarbete kallas jämställdhetsintegrering och innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla politikområden.
Vi menar att arbetet med mäns våld mot kvinnor är en viktig del i jämställdhetsarbetet. Ett solidariskt och jämställt samhälle fritt från våld ger både barn, kvinnor och män förutsättningar för ett bra liv. Intresset att följa vad som sker i frågan är stort i riksdagen men också utanför riksdagen, dock är det mycket svårt att få en överblick då frågan hanteras av ett flertal departement och myndigheter. Någon sammanställning finns inte att få. Jag anser att då frågan rör ett stort antal politikområden och är svår att få överblick över krävs en redovisning i form av en årlig regeringsskrivelse till riksdagen.