Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om genusperpektiv inom kriminalvården och i alla politiska riktlinjer för kriminalvården.
I den rådande samhällsordningen är män överordnade kvinnor och därmed det manliga överordnat det kvinnliga. En kvinna som begår ett brott överordnar sig sitt offer. Till följd därav rubbar bilden av en kvinna som exempelvis mördar en man samhällsordningen och med det våra uppfattningar om vem som besitter makten. Makt är ett manligt attribut. Om en kvinna har makt behandlas hon som en man. Detta gäller i högsta grad bland politiker och chefer, men även för brottslingar.
Att fängslade kvinnor behandlas på samma sätt som män är ett stort problem på landets anstalter. År 1997 tillsatte Kriminalvårdsstyrelsen en utredning om kvinnor i fängelse. Resultatet blev att det gamla sättet, att ha kvinnorna tillsammans med männen, skulle ersättas av rena kvinnoanstalter. Detta var ett bra initiativ till förändring och idag finns fem anstalter för kvinnor. Utredningen från 1997, samt ytterligare en från 2001, slog fast att kriminalvården också behöver skapa en verksamhet som är anpassad till kvinnor i fängelse. Detta har givit en del resultat, men har inte löst problemen med att mannen är norm när det kommer till beslut om politiska riktlinjer och handlingsprogram för kriminalvården.
Det saknas ett genomgående genusperspektiv i planering, genomförande och utvärdering av arbetet i kriminalvården. Idag är påverkans- och behandlingsprogrammen anpassade för kvinnor. Här använder man sig av mindre grupper jämfört med hur det ser ut i männens värld, och dessutom finns det program direkt riktade till kvinnor.
Män i fängelse tenderar att fungera väl i grupp, samtidigt som kvinnorna tenderar till att bli mer individuella. Tidigare rapporter från bland annat
Hinseberg, landets största kvinnoanstalt, säger att behovet hos de intagna när det gäller enskilda samtal med kontaktpersoner och annan personal vida överstiger behovet som finns i en anstalt för män. Kvinnorna är dessutom ofta fysiskt nergångna, deras kroppar är sköra, tänderna dåliga och sjukdomarna många. Det är inte ovanligt att de tidigare har blivit utnyttjade och förnedrade, vilket medför att många har svårt för beröring. Vägen tillbaka mot ett normalt liv är lång, svår och komplicerad.
En medveten strategi behövs för att bryta gamla mönster. Att införa ett genusperspektiv i all planering, genomförande och utvärdering av all verksamhet inom kriminalvården och av allt politiskt och praktiskt arbete inom detta område är ett måste för att förbättra kvinnors situation i fängelse.