Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om domstolsväsendets organisation och framtiden för Göta hovrätt.
Domstolsväsendets organisatoriska struktur har diskuterats livligt under senare år. Under Socialdemokraternas tid vid makten lades ett stort antal tingsrätter ned runt om i landet. Men det har också funnits tankar inom Domstolsverket som rör hovrätternas framtid. En av de hovrätter som berörs är Göta hovrätt i Jönköping. En idé som har lanserats är att dela upp domkretsarna för Göta hovrätt och Kammarrätten i Jönköping mellan överrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skulle hota Göta hovrätts fortsatta existens.
Jönköping är en ort med lång och stark tradition som centrum för rättskipning; just Göta hovrätt grundades så tidigt som 1634. Det är svårt att se att det finns hållbara argument för att den ordningen ska brytas. All verksamhet behöver förnyas och förändras för att anpassas till den nya tidens krav. Men det är inte liktydigt med att verksamheten måste koncentreras till storstadsområdena. Jag är övertygad om att Göta hovrätt kommer att kunna fylla en naturlig funktion också i ett framtida, reformerat och moderniserat domstolsväsende. Göta hovrätt bör därför, enligt min uppfattning, bestå som en av domstolsväsendets överrätter.
Hur domstolsväsendet organiseras är inte enbart en fråga för Domstolsverket utan är ytterst också ett politiskt spörsmål. Var och hur rättsväsendet finns representerat i Sverige är av stor betydelse för människors tilltro till rättssamhället. En förändring av organisationen på sikt, som skulle innehålla exempelvis en avveckling av Göta hovrätt, kan få negativa konsekvenser i detta avseende. Riksdagen bör sända en tydlig signal i motsatt riktning.