Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en uppföljning av riksdagens kvinnofridsbeslut.
När riksdagen fattade sitt beslut om kvinnofrid 1998 gavs en rad uppdrag åt olika myndigheter. Nio år senare kan vi konstatera att en del arbete har gjorts, till exempel har man inrättat ett nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor, NCK vid Uppsala universitet. NCK fick av dåvarande regeringen i uppdrag att starta och driva en nationell telefonlinje för våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Den 3:e december i år öppnar telefonlinjen. Numret är ett 020-nummer och är kostnadsfritt. Telefonen kommer att vara öppen dygnet runt och ha fyra linjer. De som ringer är anonyma och numret syns inte på telefonräkningen. Arbetande vid telefonen sitter i en egen lokal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och har tystnadsplikt.
Exemplen ovan är positiva och kommer att ge god effekt, men det återstår en del att förbättra för misshandlade kvinnor.
Många kommuner har tillexempel trots sitt särskilda ansvar att stödja och hjälpa misshandlade kvinnor ännu inte arbetat fram de kommunala handlingsprogram som riksdagen förutsatte. Trots att kompetensutveckling av berörda personalgrupper har påbörjats skulle mycket mer kunna göras. De olika högskoleexamina som skulle kompletteras med kunskap om kvinnomisshandel har ännu inte förändrats.
Mycket har hänt på området sedan 1998, men det återstår en hel del att göra av det som riksdagen beslutade i sitt ”kvinnofridsbeslut”. Regeringen bör därför följa upp och vidta de åtgärder som behövs för att besluten ska genomföras.