Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om geografisk utvidgning av besöksförbud.
Kvinnors försvarslöshet gentemot mäns våld är en begränsning av de mänskliga rättigheterna. Regeringen slår i sin budget för 2008 fast att man avser att vidta åtgärder för att göra rättsväsendet kraftfullt och tydligt mot mäns våld mot kvinnor. Man vill också arbeta för skydd för kvinnor i våldsutsatta situationer oberoende av var i landet de bor.
I dag lever åtskilliga kvinnor i en ofrivillig husarrest som följd av förföljelse och fysiskt våld från män de levt i en nära relation med. Den ofrivilliga husarresten kommer av lagen (1988:688) om besöksförbud och innebär att den som tilldömts förbudet inte får ta kontakt med eller göra besök hos den som skyddas av domen. Problemet blir då att den som skyddas ofta löper stor risk att behöva möta sin våldsamme man när man lämnar sitt hem. Några större geografiska områden kan inte enligt lagen omfattas av besöksförbudet. För att känna sig trygg väljer då den utsatte att begränsa sin rörlighet till den plats som förbudet omfattar. En utsatt kvinna utryckte denna oro så här:
Detta knäcker oss. Att ständigt ha en oroskänsla, att aldrig veta, att alltid känna sig otrygg. Det måste väl ändå vara så att vi tänker mer på barnen än på en vuxen man som har begått allvarliga brott mot dem? Mina barn har rätt till ett liv, ett liv med kvalité. De ska inte behöva gå omkring och vara livrädda för vad som kan hända.”
Samhället behöver kraftigt markera gentemot ett kränkande och våldsamt beteende. Besöksförbudet bör i lagen utvidgas till att omfatta en större geografisk yta såsom en kommun.