Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av samordning av lagar som används vid bekämpning av ekonomisk brottslighet.
Ekonomisk brottslighet omges av ett omfattande regelverk. Regelverket skall skapa reella möjligheter att bekämpa ekonomisk brottslighet utifrån många olika och ständigt föränderliga infallsvinklar.
Regelverket är spritt i en lång rad lagar och författningar.
I brottsbalken finns bland annat lagrum som har anknytning till ekonomisk brottslighet:
Bedrägerier.
Subventionsmissbruk.
Häleri.
Penninghäleri.
Svindleri.
Förskingring.
Trolöshet mot huvudman.
Behörighetsmissbruk.
Alla brotten i 11 kapitlet.
Urkundsförfalskning.
Undertryckande av urkund.
Osant intygande.
Bestickning.
Mutbrott.
Till dessa brottsbalksbrott kommer brott som regleras i följande lagar:
Skattebrottslagen.
Aktiebolagslagen.
Lagen om företagsrekonstruktion.
Insiderstrafflagen.
Lagen om ekonomiska föreningar.
Lagen om näringsförbud.
Konkurslagen.
Lagen om tryggande av pensionsutfästelser.
Lagen om skydd för företagshemligheter.
Lagar som reglerar olika former av miljöbrott.
Det är viktigt att alla aktörer har en samlad begreppsbild vid utredning av ekonomisk brottslighet. Det är angeläget dels från utredningssynpunkt, dels från rättssäkerhetssynpunkt att utgångspunkterna och bedömningsgrunderna är likvärdiga.