Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av förändringar och preciseringar i 11 kap. brottsbalken.
Den ekonomiska brottsligheten i Sverige omsätter stora ekonomiska värden och är ofta kopplad till annan kriminell verksamhet.
Bedömningarna om hur stor den ”svarta” oredovisade sektorn i Sverige är varierar, men de flesta bedömare menar att den omsluter betydligt mer än 100 miljarder kronor per år.
Kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste föras på många plan med en bra kontrollverksamhet, förenklingar i regel- och redovisningssystem och en levande debatt om allas vår etik och moral.
För att minska den oredovisade sektorn i svensk ekonomi krävs en lagstiftning som är transparent och har tydliga bedömningsgrunder. Det sista är också en viktig aspekt när det gäller rättssäkerheten i rättsprocessen.
Stora delar av den brottslighet som förekommer i näringsverksamhet bedöms enligt lagstiftning i 11 kap. brottsbalken.
Det har gjorts en större översyn av 11 kap. som resulterade i SOU 1996:30: Borgenärsbrotten – en översyn av 11 kap. brottsbalken.
Denna översyn resulterade i ett antal förslag. Ett av dessa handlar om precisering av det grova bokföringsbrottet där en departementsskrivelse, 2002:57, har dragit upp riktlinjer. Förslaget om precisering angående beskrivning av grovt bokföringsbrott tog nästan sex år men ännu finns ingen lagtext på detta område.
Andra oklara områden är frågan om obeståndstidpunkt, den misstänkte gärningsmannens förhållande till obeståndet och frågan om bevarande av räkenskapshandlingar/information.
Vår uppfattning är att det krävs en revidering och konkretisering av 11 kap.