Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av strålskyddslagen (1988:220) för att öka allmänhetens möjligheter till rättslig prövning.
Statens strålskyddsinstitut (SSI) beviljade nyligen bolaget AB Svafo tillstånd för utförsel av 4,8 ton använt kärnbränsle från forskningsreaktorn vid Studsvik för upparbetning vid den brittiska anläggningen Sellafield. Turerna kring beslutet tyder på att det finns förhållanden som borde ha synats närmare. Strålskyddsinstitutet fattade beslutet enligt strålskyddslagen (1988:220).
I ett rättssamhälle är det vanligt att möjlighet till överklagande av myndighetsbeslut ger tillfälle till en sådan närmare prövning. I ett faktablad på regeringens hemsida står följande om Århuskonventionen.
Konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) kopplar samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter. Den bygger på synsättet att miljöarbetet kan förbättras genom att vara förankrat hos allmänheten. Konventionen har därför regler som ska se till att allmänheten får fakta om miljön och sätt att påverka myndighetsbeslut som har inverkan på miljön.
Strålskyddslagen erbjuder mindre möjligheter att få en fördjupad prövning genom överklagande än vad som gäller för t.ex. miljöbalken. Det kan ifrågasättas om detta är förenligt med Århuskonventionen. Det strider definitivt mot konventionens anda och de värden som där kommit till uttryck.
Miljöpartiet begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ändring av strålskyddslagen som ger allmänheten samma rätt till rättslig prövning av beslut som vad som nu gäller enligt miljöbalken.