1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Inledning 5
3 Regeringens skattepolitik 6
4 Regeringens förslag i budgetpropositionen 6
5 Skatt på inkomster 7
5.1 Regeringens förslag 7
5.1.1 Jobbskatteavdraget 7
5.1.2 Förmånsskatt på datorer 7
5.2 Vänsterpartiets förslag 7
5.2.1 Ökat skatteuttag vid högre inkomster 7
5.2.2 Skattelättnader vid lägre inkomster 8
5.2.3 Skattelättnader för utländska nyckelpersoner 8
5.2.4 Avdrag för dubbel bosättning 9
5.2.5 Skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift 9
5.2.6 Skattereduktion för hushållstjänster 9
6 Kapital- och egendomsskatter 9
6.1 Regeringens förslag 9
6.1.1 Skatt på boende 9
6.1.2 Fastighetsskatt på vattenkraft 10
6.1.3 Förmögenhetsskatt 10
6.2 Vänsterpartiets förslag 10
6.2.1 Fastighetsskatt 10
7 Företagsskattefrågor 11
7.1 Regeringens förslag 11
7.1.1 Förändring av 3:12-reglerna 11
7.2 Vänsterpartiets förslag 11
7.2.1 Bolagsskatt 11
7.2.2 Forskningssatsningar i små och medelstora företag 12
8 Punktskatter 12
8.1 Regeringens förslag 12
8.2 Vänsterpartiets förslag 13
8.2.1 Skatteväxling 13
8.2.1.1 Höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt 14
8.2.1.2 Höjd skatt på bensin 14
8.2.1.3 Registreringsskatt 15
8.2.1.4 Klimatskatt på flyget 15
8.2.1.5 Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel 15
8.2.1.6 Fluorerade gaser 16
8.2.1.7 Koldioxidbaserad fordonsskatt 16
8.2.1.8 Inför skatt på fritidsbåtar – sänk skatten på alkylatbensin 16
8.2.1.9 Bygg ut kollektivtrafiken i glesbygd 17
8.2.1.10 Cykla mer 17
8.2.2 Skatt på trafikförsäkringspremie 17
9 Mervärdesskatt 17
10 Socialavgifter 18
10.1 Regeringens förslag 18
10.1.1 Vissa socialavgifter 18
10.1.2 Sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag 18
10.1.3 Nedsättning av särskild löneskatt 18
10.1.4 Sänkta arbetsgivaravgifter för 19–24 åringar 19
10.2 Vänsterpartiets förslag 19
10.2.1 Slopad sjuklöneperiod för mindre företag 19
11 Kreditering på skattekonto 20
11.1 Regeringens förslag 20
11.1.1 Jämställdhetsbonus 20
11.1.2 Nystartsjobb och nyfriskjobb 20
11.2 Vänsterpartiets förslag 21
11.2.1 Anställningsstöd och krediteringar med skatteanknytning 21
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jobbskatteavdraget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsskatt på datorer.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om ökat skatteuttag vid högre inkomster.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om uppräkning av skiktgränserna.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om skattelättnader vid lägre inkomster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattelättnader för utländska nyckelpersoner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för dubbel bosättning.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för a-kassa och fackföreningsavgift.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) enligt vad som anförs i motionen om skattereduktion för hushållstjänster.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reformerad beskattning av bostäder.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt enligt vad som anförs i motionen om förmögenhetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Vänsterpartiets förslag till fastighetsskatt, begränsnings- och dämpningsregel.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 14 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs i motionen om bolagsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto avseende forskning och utveckling i små och medelstora företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nedsättningar av koldioxidskatten för den handlande sektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lotteriskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höjd bensinskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fordonsskatt i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om registreringsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om klimatskatt på flyget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avgift på fluorerade gaser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om koldioxidbaserad fordonsskatt.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till båtskatt enligt vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alkylatbensin.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kollektivtrafik i glesbygd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ”cykelavdrag”.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om skatt på trafikförsäkringspremier enligt vad som anförs i motionen om skatt på trafikförsäkringspremie.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om momsredovisning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om nedsättning av särskild löneskatt.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som anförs i motionen om sänkta arbetsgivaravgifter för 19–24-åringar.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag enligt vad som anförs i motionen om slopad sjuklöneperiod för mindre företag.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag enligt vad som anförs i motionen om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till 10 anställda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhetsbonus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nystartsjobb och nyfriskjobb.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anställningsstöd och krediteringar med skatteanknytning.
Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Sverige har haft en tradition att en stor del av välfärdssystemet betalas via skatterna. Vi har till exempel haft offentliga socialförsäkringssystem istället för privata. Vi vill bygga vidare på den modellen för att organisera och finansiera den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur olika förutsättningar för kvinnor och män kan ta sig olika ekonomiska uttryck. Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Man kan alltså påvisa hur skillnader i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar.
Vad som ovan anförts om målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill ha en översyn av skattesystemet, vilket vi tar upp i en separat motion. Vi vill bygga ett system som på ett bättre sätt än dagens kan uppfylla de krav som måste ställas för att trygga välfärden, rättvisan och skapa förutsättningar för en nödvändig klimat- och miljöomställning. Delvis nya förutsättningar som att Sveriges ekonomi alltmer påverkas av att ekonomiska aktiviteter över gränserna ökar måste beaktas. Det handlar om finansiella transaktioner, företagsinvesteringar och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Detta kan i olika grad påverka skattebaserna.
Den senaste skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Det uttalade målet var att skattesystemet skulle bli samhällsekonomiskt effektivt och fördelningspolitiskt rättvist. Det fanns vissa positiva inslag i reformen vad gäller kapitalbeskattningen, men Vänsterpartiet hade två huvudinvändningar. Det var dels att kravet på rättvisa inte skulle uppfyllas genom att höginkomsttagarnas inkomstökning skulle blir större än för medel- och låginkomsttagarna, dels att reformen var underfinansierad. De kritiska slutsatser som fanns i den utvärdering som gjordes sammanföll med Vänsterpartiets.
Det finns anledning att på ett övergripande plan kritisera regeringens skatteförslag. Stora, tunga skatteförändringar som regeringen redan genomfört eller kommer att genomföra menar vi kommer att urholka stabila skattebaser. Det är i sig bekymmersamt. Dessutom uppvisar både genomförda och planerade skatteförändringar allt annat än en rättvis fördelningsprofil. Vi har sedan den borgerliga regeringen tillträdde enligt vår mening fått uppleva en omvänd fördelningspolitik som saknar motstycke i svensk skattepolitik. Vänsterpartiet kan i diagram 3.1 nedan dessutom visa hur regeringens skattepolitik inte bara gynnat höginkomsttagare utan också på ett påtagligt sätt ökat mäns nettoinkomster jämfört med kvinnors. Ett antal av regeringens skatteåtgärder är dessutom inriktade mot grupper av individer eller sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att vi får fler undantag från en likformig beskattning.
Diagram 3.1 Skatteförändringar män/kvinnor
Det är värt att notera att regeringens förslag på skatteområdet till stora delar utgörs av bedömningar och att särpropositioner kommer att läggas fram vid ett senare tillfälle. Vi kommer därför i den här partimotionen att förhålla oss till regeringens bedömningar för att senare i separata motioner ytterligare utveckla våra ställningstaganden.
Vänsterpartiets ställningstagande till regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för år 2008 som avser skatter och inkomster finns i tabell 4.1 (se slutet av motionen). I samma tabell framgår också vilka tidigare förslag från regeringen som återigen avvisas. Dessutom finns Vänsterpartiets förslag på skatteområdet för en bättre välfärdspolitik, åtgärder för fler i arbete och satsningar för en snabbare klimatomställning.
Regeringen föreslår att steg två i jobbskatteavdraget införs från och med nästa år. Vänsterpartiet avvisar förslaget liksom vi gjorde förra året då första steget togs. Vi menar att regeringens förslag innebär att inkomstklyftorna ökar och att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män också ökar. Det förhållandet framkommer tydligt i diagram 3.1. Vi tror dessutom att det är en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Det är naturligtvis inte bara skatter utan också lönenivåer som har betydelse. Många människor värdesätter också att vid sidan av en anställning ha tillgång till väl utbyggda trygghetssystem. Att inte drabbas av stora inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet är viktiga delar i Vänsterpartiets politik.
Vad som ovan anförts om jobbskatteavdraget bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag att ta bort förmånsskatten på datorer. Vi tycker att Hem-pc-reformen har haft betydelse under de år den funnits men att värdet av den minskat. Satsningen har också varit utformad så att den förutsätter en anställning för att man ska kunna ta del av förmånen. Det är dock viktigt att man tar hänsyn till redan ingångna avtal när reformen fasas ut.
Vad som anförs om förmånsskatt på datorer bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den absolut största delen av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt på sina inkomster. Vi menar att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. Vi föreslår därför i vår budgetmotion för år 2008 att grundavdraget vid statlig beskattning avtrappas linjärt med start vid en taxerad förvärvsinkomst på 360 000 kr/år för att helt upphöra vid den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Grundavdraget vid kommunal beskattning trappas av från 11 900 till 0 kronor vid en taxerad förvärvsinkomst mellan den övre gränsen för statlig skatt och 600 000 kronor. Förslaget medför en ökning av skatteintäkterna med 3 000 miljoner kronor år 2008. Effekterna av vårt förslag åskådliggörs i tabell 5.1. Detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd men innebär inga skatteinkomster av avgörande betydelse.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan.
Vi föreslår dessutom en begränsad uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig skatt. Vi föreslår att det sker en uppräkning med förändringen i konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet. Riksdagen bör därför begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan.
Som en del av Vänsterpartiets skatteväxlingsförslag som redovisas i tabell 8.1 föreslår vi en sänkning av inkomstskatten för inkomsttagare som bara betalar kommunalskatt. Sänkningen genomförs genom höjda grundavdrag med 1 800 kr år 2008, 2 800 kr år 2009 och 3 700 kr år 2010.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen enligt vad som anförs ovan.
Tabell 5.1 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag
Från år 2001 finns regler om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra s.k. nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige. Vänsterpartiet anser att skattelättnader för vissa grupper inte skall få förekomma. Dessutom har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i en utvärdering konstaterat att den s.k. expertskatten har haft försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. I och med det är hela syftet med expertskatten borta. Vi föreslår därför att reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner tas bort från och med år 2008.
Vad som ovan anförs om skattelättnader för utländska nyckelpersoner bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår utökade möjligheter att göra avdrag för dubbel bosättning. Vi välkomnar detta men menar att det inte är tillräckligt. Vänsterpartiet har i flera år motionerat om en förändring. Vi menar att det är viktigt för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden men också för att ge människor möjlighet att i större utsträckning bo kvar i utflyttningsbygder. Vi föreslår därför att dagens tidsgränser på tre respektive ett år förlängs och på sikt tas bort helt. Förändringen bör ske med början år 2008.
Vad som ovan anförts om avdrag för ökade levnadsomkostnader vid dubbel bosättning bör riksdagen som min mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att möjligheten att få skattereduktion för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs. Sammantaget med regeringens andra förslag bland annat om ökad avgiftsfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen har detta inneburit ökade avgifter för medlemskap i a-kassa och fackförening. Följden har blivit att många avstår från att tillhöra a-kassa och/eller att vara fackföreningsansluten.
Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i inkomstskattelagen samt följdändringar i lagen (1197:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Möjligheten att få skattereduktion för hushållstjänster infördes den 1 juli 2007. Vänsterpartiet avvisade förslaget. Vi tror inte att en skattereduktion påtagligt kommer att öka antalet jobb eller minska skatteundandragande. Det är dessutom ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Hittills har få visat intresse för reformen. Vänsterpartiet lämnar sin syn på skattereduktioner för hushållstjänster i separat motion. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag om ändring i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till reformerad beskattning av bostäder. Vår främsta kritik består i att omläggningen innebär mycket stora skattesänkningar för välbeställda. Att beskattningen läggs över till kommunerna kan också komma att innebära olikheter mellan kommuner. Det verkar i nuläget också oklart hur skattskyldiga påverkas av omläggningen och de föreslagna indexuppräkningarna.
Vi avvisar regeringens förslag men menar att dagens system med uppskov på sikt bör avskaffas. Det är viktigt att boende i god tid informeras om ändrade förutsättningar.
Vad som ovan anförs om reformerad beskattning av bostäder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet stöder regeringens förslag att höja fastighetsskatten på vattenkraft till 2,2 procent. Vänsterpartiet har tidigare medverkat till den tillfälliga höjning som gäller fram till år 2011. En av orsakerna är de vinster som idag görs på vattenkraftproducerad el. Såsom marknaden fungerar med marginalprissättning och till viss del effekt av utsläppshandeln kan det senare bli nödvändigt att göra ytterligare justeringar.
Vi avvisar regeringens förslag om borttagande av förmögenhetsskatten. Regeringen menar att syftet är att skapa fler jobb. Det finns en förställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Vi tror att det sambandet är starkt överdrivet. Även om förmögenhetsskatten uppvisat vissa brister menar vi att den har fördelningspolitisk betydelse och naturligtvis ska vara kvar. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för en stabilare bas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis.
För närvarande bör regeringen återinföra lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Vad som ovan anförs om förmögenhetsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet menar att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Fastigheter utgör också en viktig och stabil skattebas. Boendeskatterna får dock inte ge upphov till orimliga effekter. Man ska inte tvingas från sina hem för att man bor i ett område där välbeställda köper hus. Det har funnits återkommande problem med att hus i attraktiva områden som säljs till ett högt pris till kapitalstarka människor har bidragit till höga taxeringsvärden. Detta gav i vissa fall en orimlig skattebörda för vissa grupper. Vänsterpartiet bidrog därför till att en begränsningsregel infördes för ett antal år sedan. Den har reviderats, och för närvarande ska ingen behöva betala högre fastighetsskatt än vad som motsvaras av 4 procent av hushållets samlade inkomst. Det avser fastigheter med ett taxeringsvärde upp till 3 miljoner kronor. Vi anser att den senare siffran borde höjas. Den som genom begränsningsregeln får nedsatt fastighetsskatt kan också få nedsatt förmögenhetsskatt.
I Vänsterpartiets budgetmotion bygger fastighetsskatteförslaget på de regler som gällde vid utgången av år 2006. Vi har dock efter det ställt oss bakom borttagande av schablonbeskattningen för bostadsrätter och ställt oss bakom en neddragning av fastighetsskatten för flerbostadshus till 0,4 procent av taxeringsvärdet. På sikt bör fastighetsskatten på flerbostadshus tas bort helt. Vi står också bakom tidigare dämpnings- och begränsningsregler.
Vad som ovan anförs om fastighetsskatt, begränsnings- och dämpningsregel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår en förändring av 3:12-reglerna. Den innebär att man under perioden successivt återgår till hälftendelning mellan inkomst av tjänst och inkomst av kapital vid försäljning av andelar i ett fåmansföretag. Därmed tas nu gällande regel bort som innebär att den del av kapitalvinsten som överstiger sparat utdelningsutrymme beskattas i inkomstslaget tjänst upp till ett tak motsvarande 100 basbelopp. För att i ett övergångsskede motverka återkommande internöverlåtelser införs en spärregel.
För att olika organisationsformer ska behandlas så likvärdigt som möjligt har regeringen tagit initiativ till att dagens regler för marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet ska ses över. Vänsterpartiet tycker att det är nödvändigt att göra en översyn och står bakom regeringens förslag. Dessutom står vi bakom nu föreslagna förändringar av 3:12-reglerna.
Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen att bolagsskatten höjs från 28 procent till 30 procent. Förslaget kan bl.a. motiveras med att vi i budgetmotionen har förslag som huvudsakligen gynnar mindre företag. Det gäller bland annat borttagande av sjuklönekostnader för företag med upp till 10 anställda, åtgärder för att stimulera forskning och förbättrat socialt skyddsnät för småföretagare. Vi vill också stärka och underlätta kreditgarantiföreningarnas arbete till stöd för många mindre företag. Regeringen bör begära att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 14 § inkomstskattelagen.
Vänsterpartiet föreslår att forskning och utveckling uppmuntras ytterligare i mindre företag. Vi tar upp frågan i en separat motion. Vi menar att anslaget till Forska och Väx bör kompletteras med möjlighet att göra skatteavdrag vid forskningssatsningar. Det finns ett oerhört stort intresse för forskningssatsningar bland företagen. Alltsedan anslaget inrättades hos Vinnova har söktrycket varit mycket stort. Förebilden till vårt förslag är ett system som idag finns i Norge och bör utformas som en kreditering på skattekonto. Förslaget ska gälla från och med år 2008.
Vad som anförts om kreditering på skattekonto avseende forskning och utveckling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förslag om höjd tobaksskatt, höjd alkoholskatt och höjningen av energi- och koldioxidskatten liksom höjning av skatten på termisk effekt i kärnkraftverk. Vi tycker också att de kompensationer till jord- och skogsbruk som föreslås är rimliga. Vi stöder även, liksom tidigare, en sänkning av reklamskatten. Vi ställer oss även bakom förslaget om avtrappning av energiskatteavdrag för vindkraft.
Fordonsskattenedsättningen för personbilar som drivs med diesel kombinerat med en höjd dieselskatt är bra, liksom en höjning av fordonsskatt för lätta personbilar och bussar. Nedan redovisar vi, inom ramen för en skatteväxling, dessutom ytterligare satsningar för att påskynda en klimatomställning.
När det gäller koldioxidskatten för den handlande sektorn föreslår regeringen en stegvis nedtrappning. Vi ställer oss bakom att det första steget tas år 2008 men föreslår en kontrollstation senast år 2009 innan ytterligare beslut fattas om nedsättning av koldioxidskatten. En viktig orsak är osäkerheten kring hur systemet med utsläppsrättigheter fungerar. Vad som anförs om nedsättning av koldioxidskatten för den handlande sektorn bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Beträffande sänkt lotteriskatt delar vi inte regeringens bedömning. Vi drar inte samma slutsatser som regeringen av ATG:s utveckling och tycker därmed inte att en skattesänkning är befogad.
Vad som anförts om lotteriskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
När det gäller klimat- och miljöomställning lägger Vänsterpartiet fram en rad förslag, bland annat en målsättning att klimatsatsningarna ska uppgå till 1 procent av BNP. De förslag som vi lägger fram med anledning av enprocentsmålet finns i en separat motion. Om vi begränsar oss till skatteområdet välkomnar vi regeringens förslag om höjning av koldioxidskatten och att den bland annat får genomslag inom transportsektorn. Vi ser också positivt på att både skatten på termisk effekt i kärnkraftverk och fastighetsskatten för vattenkraft höjs. Vänsterpartiet var med och införde skatteväxling år 2000. Fram till nu har drygt 16 miljarder kronor växlats från ökad skatt på sådant som belastar miljön negativt till sänkt skatt på arbete och stöd till vissa stimulansåtgärder. Vi visar i tabell 8.1 hur vi vill se en fortsättning på skatteväxlingen för resten av mandatperioden, åren 2008–2010. Bland annat vill vi ytterligare höja kostnaderna för transporter jämfört med regeringens förslag. Eftersom ökande transporter är ett av dagens största klimatproblem är det en viktig åtgärd. Vi gör samtidigt en kraftig satsning för att bygga ut kollektivtrafiken.
Tabell 8.1 Skatteväxling
Tabellen innehåller en höjning av skatten på diesel med 20 öre år 2009 och ytterligare 20 öre år 2010 samtidigt som fordonsskatten sänks. Sänkningen av fordonsskatt avser både personbilar och tung trafik. På så sätt styr vi mot ett högre pris på den rörliga transportkostnaden och ett lägre på den fasta.
Dieselskatten är idag lägre än bensinskatten, samtidigt som fordonsskatten för dieselfordon är högre. Bensinfordon ger något större utsläpp av växthusgaser än dieselfordon beroende på att dieselmotorn har högre verkningsgrad och alltså använder bränslet effektivare. Men diesel ger i sin tur upphov till större utsläpp av kväveoxider, partiklar och cancerframkallande ämnen än bensin. Det är därför svårt att entydigt hävda att det ena drivmedlet är bättre eller sämre än det andra eftersom båda orsakar att de nationella miljömålen är svåra att nå. Därför bör beskattning av bensin och diesel bli mer likställda än idag. I takt med förbättringar i form av ny teknik, t.ex. att nya dieselbilar har partikelfilter som effektivt tar bort partiklar, ska självklart en omprövning ske när det gäller nivåer av skatter.
Regeringen höjer skattenivån för diesel miljöklass 1 och 2, vilket innebär att den ”svavelfria” europadieselns relativa skattenivå i förhållande till miljöklass 3 blir lägre. Det motiveras med att denna dieselsort nu har närmat sig kvaliteten i miljöklass 1 och att skillnaden inte längre är så stor. Regeringens bedömning kan vara riktig. Men vi är i dagsläget inte beredda att acceptera att den relativa fördelningen förändras.
Vad som anförts om höjd skatt på diesel och sänkt fordonsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att bensinskatten höjs utöver regeringens förslag. Vårt förslag innebär en höjning med 21 öre år 2009 och ytterligare 25 öre år 2010 utöver regeringens förslag. Vi behöver i större utsträckning få över trafik från vägar till ekologiskt hållbara färdsätt. Bensinskatten är ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel för att styra till transporter som är bättre för miljön. I en rad rapporter från bland annat Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Sika föreslås höjda skatter på drivmedel för att nå det transportpolitiska målet om att vägtrafiken inte ska släppa ut mer koldioxid 2010 än vad som gjordes 1990.
Vad som anförts om bensinskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
För att delvis kompensera boende i glesbygd vill vi ytterligare sänka den reducerade fordonsskatten för människor bosatta i 34 glesbygdskommuner.
Vad som anförts om fordonsskatt i glesbygd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi föreslår att en registreringsskatt införs från halvårsskiftet. Sverige är ett av få EU-länder som inte har en försäljnings- eller registreringsavgift. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om att dessa ska avskaffas. Det finns dock inget slutgiltigt beslut i frågan.
I SOU 2005:51 presenterades ett konkret förslag där bilar med utsläpp över en viss nivå betalar försäljningsskatt medan andra är befriade. Syftet är att tydliggöra livscykelkostnaden samtidigt som den uppmuntrar till köp av mer miljövänliga alternativ.
Vad som anförts om registreringsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att en klimatskatt införs på inrikesflyget. Det sker genom en schabloniserad start- och landningsavgift. En sådan konstruktion skulle öka incitamentet att fylla planen med resenärer och därmed minska påverkan på miljön. Oberoende av antalet flygtransporter i Sverige är det viktigt att de flygplan som lyfter verkligen utnyttjas så effektivt som möjligt. Vårt förslag till klimatskatt på inrikesflyget är inte en lika träffsäker konstruktion som en bränsleskatt, men i avvaktan på att internationella regelverk ska ändras är detta ändå ett tydligt ekonomiskt styrmedel.
Vad som anförts om klimatskatt på flyg bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår i budgetpropositionen en höjning av skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Halterna av bekämpningsmedel ökar i svenska bäckar och åar och är så höga att de kan skada vattenlevande djur och växter. Fler än 20 bekämpningsmedel överskred vid ett eller flera prov den gräns när djur eller växter i vattnet kan skadas. Ökade åtgärder för att minska halterna av bekämpningsmedel kommer att bli nödvändiga. Riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel och ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel i enlighet med vad som anförts ovan.
Vad som anförts om skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet föreslår att en miljöskatt tas ut på fluorerade gaser (F-gaser). I svensk industri uppstår utsläpp av dessa gaser i samband med bland annat magnesiumingjutning och aluminiumproduktion. Förslaget är i enlighet med vad Energimyndigheten och Naturvårdsverket skriver i en rapport om styrmedel i klimatpolitiken. Skatten tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av en produkt som innehåller gasen. Nivån bör sättas i paritet med dagens reducerade nivå för uttag av koldioxidskatt.
Vad som anförts om fluorerade gaser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har medverkat till att det år 2006 gjordes en omläggning från viktbaserad till koldioxidbaserad fordonsskatt. Vi vill att fordonskatten görs mer miljöinriktad och föreslår att den fiskala basskatten på 360 kronor avskaffas och att koldioxidkomponenten istället höjs från 15 kr/g CO2 till 24 kr/g CO2. Det skulle betyda att bilar med låga utsläpp av koldioxid gynnas. Dessa kan få en sänkt fordonskatt med upp till 800 kronor medan mer bränsleslukande bilar får en höjd skatt med upp till 1 200 kronor.
Vad som anförts om koldioxidbaserad fordonsskatt bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att fritidsbåtar bör betala för den kostnad som de medför vad gäller sjöräddning, haverier, miljöpåverkan osv. Båtar har dock ingen fordonsskatt som personbilar har, trots att det medför kostnader att upprätthålla infrastruktur och sjösäkerhet. Vi anser därför att det ska införas en båtskatt för fritidsbåtar. En sådan skatt kan finansiera dels fritidsbåtarnas andel av infrastrukturkostnaderna, dels en sänkning av skatten på alkylatbensin. I vår uppställning föreslår vi att 25 miljoner kronor av intäkterna från en båtskatt används för sänkning av skatten på alkylatbensin. En övergång till alkylatbensin minskar utsläppen av PAH, bensen, kväveoxider och andra ämnen till vatten och luft. Åtgärden har betydelse för att nå miljökvalitetsmålen Hav i balans, Levande kust och skärgård och Giftfri miljö.
Vad som anförts om en sänkning av skatten på alkylatbensin bör ges regeringen till känna.
En förutsättning för en båtskatt är att det finns ett båtregister. Regeringen bör därför ta fram ett lagförslag till båtskatt som kan gälla från och med den 1 januari 2009. Detta bör ges regeringen till känna.
För att kompensera människor i glesbygd, bland annat för de drivmedelshöjningar vi föreslår, vill vi genom ett kollektivtrafikstöd skapa bättre förutsättningar för dem som bor i orter med svag tillgång till kollektivtrafik. Stödet ska utgå till trafikhuvudmännen. Förutsatt en ersättningsnivå motsvarande ca 40 kr/resa skulle det innebära 25 miljoner resor till en kostnad av 1 000 miljoner kronor. För att stödet ska utgå krävs att man kan visa att antalet resor ökar. I övrigt får Rikstrafiken i uppdrag att ta fram ett lämpligt fördelningssystem. Förutom den här riktade satsningen ger vi ett generellt stöd till kollektivtrafiken genom anslagshöjning på utgiftsområde 22.
Vad som ovan anförts om stöd till kollektivtrafik i glesbygd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vi vill stimulera fler att använda cykel, och därför föreslår vi ett ”cykelavdrag”. Det innebär att en arbetsgivare slipper betala arbetsgivaravgifter om man köper en cykel till den anställde för maximalt 5 000 kr. Samtidigt påförs den anställde ingen förmånsskatt. Syftet är att stimulera till mer miljövänligt resande och ge incitament till att ta cykeln till jobbet.
Vad som ovan anförts om slopad arbetsgivaravgift och förmånsskatt vid inköp av cykel till anställd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet motsatte sig förslaget att införa en lag om skatt på trafikförsäkringspremier. Med den skatten kommer fordonsägarna att bära statens kostnader för bland annat sjukpenning och sjukersättning för trafikskador. Den föreslagna skatten var också en del av finansieringen av de omfattande skattelättnader som föreslogs i budgetpropositionen för 2007. Vänsterpartiet var kritiskt till förslaget när det infördes och menade att detta var ett sätt att privatisera socialförsäkringssystemet. Att privatisera sjukförsäkringen via trafikförsäkringen kan bli ett sätt att bryta upp en första bit mark för att sedan kunna följa efter med andra speciallösningar för vissa andra grupper försäkringstagare. En grundstomme i det generella välfärdssystemet är att alla solidariskt delar på kostnaderna och därmed även på riskerna. Vänsterpartiet föreslår därför att lagen om skatt på trafikförsäkringspremier tas bort. Regeringen bör därför snarast lägga fram förslag som innebär att lagen om skatt på trafiksförsäkringspremier avskaffas.
Vänsterpartiet ställer sig bakom regeringens förslag om förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt. Redovisningsperioden ska efter förändringen uppgå till tre månader. Det är nödvändigt att förbättra likviditeten i mindre företag samtidigt som regelbördan förenklas något för den enskilda företagaren eller det enskilda företaget. Vi kan dock inte avhålla oss från att kritisera de företag som försätter framför allt småföretagare i en besvärlig situation. Med en bättre betalningsmoral kunde frågan ha lösts genom ett större ansvarstagande inom näringslivet.
Vad som ovan anförts om momsredovisning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringen föreslår följdändring på grund av justering i lagen om inkomstgrundad ålderspension samt följdändring av skattereduktion för allmän pensionsavgift. Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag. Förslaget innebär att arbetsgivare och egna företagare slipper alla socialavgifter utom ålderspensionsavgiften. Det betyder att arbetsgivaravgiften ska sänkas från 32,42 procent till 10,21 procent medan egenföretagare får en sänkning från 30,71 procent till 10,21 procent. Regeringen räknar med att förslaget ska öka sysselsättningen och minska antalet svartjobb. Man tror också att reformen får ett stort genomslag på priserna, vilket skall locka hushållen att i högre utsträckning anlita tjänsteföretag. Risken är uppenbar att stödet istället kommer att ge upphov till högre vinster i de företag som omfattas och att nedsättningen av socialavgifterna bara marginellt skulle påverka sysselsättningen. Stödet är inte heller uppbyggt på det sättet att det krävs någon motprestation från företag som får nedsättning av socialavgiften. Man får stödet oavsett om man gör en nyanställning eller inte.
Vad som ovan anförts om sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet avvisar möjligheten att slopa särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare, som regeringen föreslagit i tidigare budgetproposition. Detsamma gäller nedsättning av särskild löneskatt för egenföretagare. Syftet med förslaget var att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder, varför förslaget istället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre. Vänsterpartiet föreslår därför att möjligheten till nedsättning av särskild löneskatt tas bort. Riksdagen bör därför göra motsvarande ändring i socialavgiftslagen. Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om nedsättning av särskild löneskatt.
Vänsterpartiet avvisar tidigare förslag om halvering av arbetsgivaravgifterna för anställda i åldrarna 19–24 år. Det gäller även egenavgifter för egenföretagare. Vänsterpartiet menar att vissa ungdomar är särskilt utsatta på arbetsmarknaden och bör därför vara berättigade till stödinsatser, men vi anser inte att det är ändamålsenligt att sänka arbetsgivaravgifterna för alla mellan 19 år och 24 år. I motioner som rör arbetsmarknad och utgiftsområde 13 finns Vänsterpartiets förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänsterpartiet föreslår att möjligheten att sänka arbetsgivaravgiften och i förekommande fall egenavgiften tas bort. Med denna motivering bör regeringen göra motsvarande ändring i socialavgiftslagen. Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i socialavgiftslagen enligt vad som ovan anförs om sänkta arbetsgivaravgifter för 19–24 åringar.
Vänsterpartiet föreslår i en separat motion att ansvaret att betala sjuklön tas bort i företag med upp till 10 anställda. Även om mindre företag som kollektiv har en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet kan sjuklönekostnader ge upphov till problem i det enskilda företaget såsom avbrott i verksamheten som påverkar resultatet. Reglerna påverkar också enskilda företags vilja att anställa där vi menar att det finns risk för utestängningseffekter.
Riksdagen bör begära att regeringen återkommer med lagförslag om slopat sjuklöneansvar för företag med upp till 10 anställda.
Om sjuklöneansvaret slopas för mindre företag innebär gällande regler att anställda i dessa mindre företag får en lägre ersättning vid sjukdom. Förändringen kräver därför särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för den aktuella gruppen.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om särskilda regler för sjukpenning under de första 14 dagarna för anställda i företag med upp till 10 anställda.
Regeringen föreslår att en så kallad jämställdhetsbonus skall införas för föräldralediga. Detta förslag har åtminstone till syfte att verka för ökad jämställdhet. Det skall åstadkommas genom att familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt ökas, och därmed förbättras förutsättningarna för jämställdhet och barnets relation med bägge föräldrarna stärks. Genom att förstärka motiven att återgå till arbete förväntas också osakliga löneskillnader motverkas. Reformen ska utformas så att en arbetande förälder skall erhålla en bonus via kreditering av skattekontot på maximalt 3 000 kronor i månaden under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen.
Trots att män idag har samma rätt till inkomstrelaterad ersättning vid föräldraledighet som kvinnor skall alltså upp till 3 000 kronor per man och månad, enligt förslaget, användas som morot för att uppmuntra män att ta någon del av sitt föräldraansvar. Förslaget om jämställdhetsbonus befäster idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga. Frågan är om kvinnor ser det som uppmuntrande att de ”belönas” med eftersläpning i lönesättning, uppsägning under föräldraledighet och osäkra anställningar. Vänsterpartiet avvisar förslaget.
Vad som ovan anförs om jämställdhetsbonus bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har redan vid införandet av nystartsjobb avvisat regeringens förslag och därmed den kompensation för arbetsgivaravgifterna som kan ges genom kreditering på arbetsgivarnas skattekonto. Vi avvisar också de s.k. nyfriskjobben. Vi förespråkar istället riktade arbetsmarknadspolitiska stöd för grupper som står långt bort från arbetsmarknaden. Regeringens förslag för vissa grupper ger heller inte samma volymer och stödnivåer som många av de åtgärder som Vänsterpartiet föreslår. I detta avseende hänvisas till våra motioner inom arbetsmarknadspolitikens område. Med denna motivering bör regeringen ändra lagen om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Vad som ovan anförs bör riksdagens som sin mening ge regeringen till känna.
I och med budgetpropositionen för 2007 avskaffade regeringen det allmänna och förstärkta anställningsstödet samt plusjobben. Genom avskaffandet av dessa anställningsstöd har stödet till de långtidsarbetslösa försämrats. Under 2006 hade 38 000 personer i genomsnitt per månad anställningsstöd eller plusjobb. Enligt AMS månadsstatistik var motsvarande antal 52 396 personer i augusti 2007. Orsaken till ökningen beror på att vissa av dem som anvisats plats får behålla sitt anställningsstöd under anvisad tid. När plusjobben, det allmänna anställningsstödet och det förstärkta anställningsstödet fasats ut återstår dock endast det särskilda anställningsstödet, instegsjobben och anställningsstödet för långtidssjukskrivna, vilket kommer att rymma en betydligt mindre volym.
Det allmänna anställningsstödet, förstärkta anställningsstödet samt plusjobben ger arbetsgivare en subvention om 50–100 procent av lönekostnaden. Det är ett betydligt bättre stöd än den subvention om 32 procent som de 100 000 nystartsjobben ger. Under de kommande åren väntar stora pensionsavgångar i den offentliga sektorn. Det är viktigt att dagens arbetslösa då kan erbjudas en fast anställning. Generationsväxlingen får inte innebära att de som är medelålders och arbetslösa ställs utanför. Även med en högre sysselsättningsgrad kommer det att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden.
Mot bakgrund av det som anförs avser vi därför att behålla en rad anställningsstöd och plusjobben. Vi vill ha 3 000 platser med allmänt anställningsstöd för unga som varit arbetslösa sex månader. Subventionsgraden bör uppgå till 50 procent och erläggas under ett år. Dessutom vill vi ha 5 000 platser i plusjobb med en hundraprocentig ersättningsgrad för personer som är äldre än 60 år. Långtidsarbetslösa över 60 år har svårt att få anställning på den reguljära arbetsmarknaden. Merkostnadsersättning för plusjobbare redovisas på anslag 22:3. Vidare vill vi ha 2 000 platser med anställningsstöd för långtidssjuka. Merkostnadsersättning bör också kunna lämnas för jobb med anställningsstöd för långtidssjuka. Detta anställningsstöd har utnyttjats i liten utsträckning. Enligt Vänsterpartiet behövs det ett bättre stöd till arbetsgivare och mer personal på arbetsförmedlingen för att fler personer med sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning eller rehabiliteringspenning skall få en anställning. Utöver detta vill vi ha 2 500 platser i förstärkt anställningsstöd med en subventionsgrad på 75 procent.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet i budgetmotion för år 2008–2010 följande förändringar vad gäller krediteringar med skatteanknytning för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder i förhållande till regeringens förslag.
Tabell 11.1 Anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning
Vad som ovan anförs om anställningsstöd och kreditering med skatteanknytning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Tabell 4.1 Vänsterpartiets skatter och inkomster 2008, 2009 och 2010