Vänsterpartiet föreslår att regeringens neddragningar av skatteutjämningssystemet till kommunsektorn avvisas. I stället vill vi att den tidigare överenskomna nivån ska gälla också för 2009 och 2010, det vill säga en garanterad skattekraft på 115 procent för kommunerna och 110 procent för landstingen.
Inom utgiftsområdet föreslås också ett viktat statsbidrag för höjning av löner för kvinnor i offentlig sektor. Systemet ska gynna de kommuner som uppnår resultat i arbetet med att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.
I Vänsterpartiets budgetmotion föreslås en omfattande satsning på jobb i kommuner och landsting. Utgifterna syns inte under utgiftsområde 25, utan som en skattekostnad på budgetens intäktssida.
Vissa förändringar på utbildningsområdet, framför allt en reform för att ge elever frukost i grundskolan, finansieras inom utgiftsområdet.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att erbjuda frukost i skolan.1
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ett statligt finansierat löneutjämningssystem för kommunsektorn.
1 Yrkande 2 hänvisat till UbU.
Vänsterpartiet konstaterar att regeringen stramar åt kommunerna och landstingens ekonomi med stora belopp. De uttryckliga neddragningarna av statsbidragen uppgår till 3,1 miljarder kronor år 2009 och 5,9 miljarder kronor år 2010. De 4,6 miljarder kronor primärkommunerna förlorar, jämfört med att upprätthålla den garanterade skattekraften på 115 procent, motsvarar 12 700 heltidstjänster. Landstingen förlorar 1,3 miljarder kronor jämfört med sin tidigare garanterade skattekraft på 110 procent, vilket motsvarar 3 000 heltidstjänster.
Till det kommer att regeringen försämrar i socialförsäkringssystemen, vilket påverkar kommunsektorn på framför allt två sätt. Dels minskar skatteinkomsterna med ungefär 1,5 miljarder, vilket regeringen borde ha kompenserat för i enlighet med finansieringsprincipen, dels ökar kommunernas kostnader för försörjningsstöd, vilket är svårare att uppskatta.
Regeringen räknar med att kostnadsökningarna för hela kommunsektorn endast får ligga på 0,5 procent 2009 och 0,7 procent 2010. Det räcker helt uppenbart inte för att upprätthålla verksamheternas omfattning när löner och priser ökar, än mindre utveckla dem. De senaste två åren har kostnadsökningarna legat på ungefär 2 procent per år. Regeringen skriver själv i budgetpropositionen att ”Ambitionshöjningar av olika slag får därmed åstadkommas genom effektiviseringar” (prop. 2007/08:1 utg.omr. 25 s. 12). De noterar också att besparingarna är tillräckligt omfattande för att sätta kommunsektorns finansiella situation på spel: ”Skulle den beräknade konsumtionsutvecklingen för 2006–2008 på ca 2 % bibehållas, kombinerat med en oförändrad bild av inkomstutvecklingen, kommer sektorn dock gå med betydande underskott 2010.” (Prop. 2007/08:1 Bilaga 2 s. 78.)
Regeringen fortsätter alltså den gamla högerns ideologiska strävan att minska välfärdens andel av BNP. De försöker gång på gång låtsas som att det inte är så, genom att lansera högljudda men ekonomiskt närmast obetydliga satsningar parallellt med åtstramningarna. De fyrverkerierna måste ses mot bakgrund av faktiska, övergripande åtstramningar med många miljarder. Det faktiska budskapet är tydligt: hur starka finanser det offentliga än har, vill de borgerliga partierna att de verksamheter kommuner och landsting har ansvar för kontinuerligt ska minska i omfattning.
Vänsterpartiet menar att kommunsektorn måste ges rimliga villkor att planera sin verksamhet över tiden, så att de kan garantera den välfärd medborgarna efterfrågar. Vi menar också att det finns ett stort stöd för en politik som möjliggör ökad kvalitet i kommunsektorns verksamheter. Vi avvisar därför neddragningarna av statsbidragen, liksom försämringarna av a-kassan och socialförsäkringarna.
Flera av de förslag vi lägger i budgetmotionen påverkar kommunernas skatteinkomster. Vi reglerar alla dessa effekter i enlighet med finansieringsprincipen. Vi avvisar regeringens försämringar av den kommunala ekonomin, men utöver det höjer vi inte de generella statsbidragen.
Vi avvisar omvandlingen av fastighetsskatten till en kommunalavgift – bland annat på grund av förslagets negativa regionalpolitiska konsekvenser – och kompenserar kommunerna. Eftersom den kommunala fastighetsavgiften förväntas leda till högre inkomster 2009–2010 än vad som regleras i budgetpropositionen kompenserar vi kommunerna för det högre beloppet. Skillnaden gentemot regeringen är därmed att vi föreslår en jämn utdelning av samma summa som med regeringens förslag fördelas efter respektive kommuns bostadsstruktur.
Vi vet att många barn och ungdomar av olika anledningar inte äter frukost hemma. Ungefär en tredjedel av landets skolor erbjuder frukost i skolan. Skolor som testat frukostservering upptäcker snabbt fördelarna: det blir lugnare i klassrummen, frånvaron minskar, eleverna blir ”pedagogiskt tillgängliga”, intresset för kost och hälsa ökar och inte minst ger det fler möjligheter till kontakter mellan elever och personal.
Frukost i skolan ska inte ersätta frukosten i hemmet utan fungera som ett komplement för de elever som av någon anledning inte hinner eller kan äta hemma. Att servera frukost i skolan är ett sätt att ge alla elever en bra start, men också goda förutsättningar att orka hela skoldagen. På det här sättet lägger man dessutom från tidig ålder grunden för bra matvanor.
Av de skolor som serverar frukost i dag är det många som tar betalt. Vi i Vänsterpartiet anser att detta är något som ska erbjudas alla elever och då får kostnaden inte vara ett hinder för de elever som inte har råd, men kanske är de som har störst behov. Vänsterpartiet föreslår ett tillägg till skollagens 4 kap. 4 a § om skolmåltider som ålägger skolorna att även erbjuda kostnadsfri frukost för elever i grundskolan. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
I och med budgetpropositionen för 2006 tillfördes kommunerna 50 miljoner kronor årligen inom ramen för det generella statsbidraget för att tillgodose behovet av att ordna skolgång för barn till asylsökande som lever gömda. Detta gjordes i väntan på att en laglig reglering av gömda barns rätt till skolgång, från förskola till gymnasiet inklusive särskola, skyndsamt skulle färdigberedas inom Utrikesdepartementet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att dessa medel slopas från 2009, trots att någon reglering ännu inte kommit till stånd. För att kommunerna ska ha möjlighet att tillgodose det behov som fortfarande är stort bör dessa medel finnas kvar. Därför ökar vi anslag 48:1 med 50 miljoner kronor 2009 och 2010.
Det här innebär att de förslag vi tar upp nedan sker utöver en ekonomisk kompensation för övriga förslag i statsbudgeten och en uppräkning av statsbidragen som ungefärligen motsvarar pris- och lönestegringen.
Vänsterpartiet vill stimulera lönejämlikhet i offentlig sektor och premiera kommuner och landsting som kan visa att de når resultat i arbetet med att utjämna könsrelaterade löneskillnader. Vi föreslår därför en modell med viktade statsbidrag som ekonomiskt stimulerar offentliga arbetsgivare som aktivt arbetar för och har framgång i att systematiskt reducera osakliga löneskillnader mellan könen.
Den kommande fyraårsperioden vill vi avsätta 10 miljarder kronor i statens budget för detta ändamål. Vi utgår från att de totala utbetalningarna i systemet bör öka efter hand, varför vi har budgeterat för 2 miljarder kronor 2008 och 2009 och 3 miljarder kronor 2010 och 2011. Systemet ger alla kommuner extra statsbidrag, men gynnar de kommuner som har lyckats med att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Fördelningen av statsbidraget ska baseras på ett jämställdhetsindex som omfattar hela kommunsektorn och där skillnaden i genomsnittlig löneinkomst för samtliga kvinnor och män mellan 20 och 64 år utgör grunden. Skillnaden uttrycks som en procentkvot där kommuner som ligger över 100 procent, det vill säga där skillnaden mellan kvinnors och mäns löner är mindre än i kommunsektorn i sin helhet, premieras. De kommuner som har större löneskillnader får mindre bidrag. Förslaget beskrivs mer utförligt i motionen ”Kvinnors löner och arbetsmarknad” (2006/07:A267). Vi föreslår där att regeringen ska återkomma med förslag på hur det löneutjämningssystem som skisseras ovan ska utformas för att få maximal effekt.
Vänsterpartiet gör en mycket kraftfull jobbsatsning i den offentliga sektorn i syfte att förstärka välfärden. Den är utformad som ett riktat sysselsättningsstöd med full kompensation till kommuner och landsting, som själva väljer i vilka verksamheter anställningarna behövs mest. Eftersom stödet ligger på inkomstsidan syns den inte som en utgift under utgiftsområde 25.
Vi menar att den politiska ambitionsnivån måste stämma överens med de behov och de förväntningar människor har och ställer. Kvalitetshöjningar av välfärdstjänsterna inom förskola, skolbarnsomsorg, skola och äldreomsorg har efterfrågats länge i Sverige, och det kräver fler anställda.
I Vänsterpartiets budgetmotion utvecklar vi de här resonemangen, och redogör för hur satsningen kan finansieras under den närmaste treårsperioden. Vi bedömer att 40 000 personer kan anställas i kommuner och landsting redan under 2008, och vi tillför medel för ytterligare 50 000 respektive 60 000 anställda kommande år.