Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändrad fördelning av den i budgetpropositionen (2007/08:1) föreslagna höjningen av skatten på tobak.
För andra gången inom loppet av ett år föreslår regeringen en höjning av tobaksskatten, som innebär att skatten på snus höjs betydligt mer än skatten på cigaretter. I båda fallen anförs folkhälsoskäl som motiv för höjningen. Vi motsätter oss inte att tobaksskatten höjs som ett led i finansieringen av andra åtgärder på skatteområdet. Däremot anser vi det djupt olyckligt och olämpligt att höja skatten på snus mer än skatten på cigaretter.
Det råder i dag en total vetenskaplig enighet om att rökning är väsentligt mycket farligare än snusning. Ingen ifrågasätter detta längre, inte ens Folkhälsoinstitutet. Flera undersökningar har visat att snus spelar en viktig roll när det gäller att få inbitna rökare att sluta röka. Även Socialstyrelsen framhöll detta i sin rapport om folkhälsan 2005.
Under 2007 har nya viktiga vetenskapliga fakta om svenskt snus presenterats. Det är fakta som är av största betydelse för folkhälsan. En av världens mest ansedda medicinska tidskrifter, The Lancet, i sitt majnummer uppmärksammat snuset i tre artiklar. I en av artiklarna dras följande slutsats: ”Current smokers who switch to snus rather than continuing to smoke can realise substantial health gains. Snus could produce a net benefit to health at the population level if it is adopted in sufficient numbers by inveterate smokers.”
Dessutom har EU-kommissionen tillsatt en vetenskaplig kommitté, Scenihr, som haft i uppgift att granska hälsoaspekterna på snus och övrig rökfri tobak. En preliminär rapport presenterades i juni – Health Effects of Smokeless Tobacco Products. Av rapporten framgår bland annat att en rökare som går över till snus avsevärt minskar risken att drabbas av tobaksrelaterad sjukdom och att tillgången till snus i Sverige haft positiva effekter på den svenska folkhälsan.
Förslaget om ytterligare kraftiga skattehöjningar på snus riskerar därför att skada folkhälsan i stället för att förbättra den. Skatten utgör ett starkt styrinstrument. Genom att höja skatten väsentligt mer på snus än på cigaretter signalerar regeringen till rökarna att de lika gärna kan fortsätta med sin rökning som att gå över till snus. Förslaget innebär också en märklig signal till EU, som ju regeringen i andra sammanhang på goda grunder försöker övertyga om att snusning är väsentligt mindre farligt än rökning.
Det är inte heller logiskt och konsekvent att i budgetpropositionen föreslå en kraftig höjning av anslaget till folkhälsofrämjande åtgärder och samtidigt föreslå en högre höjning av skatten på snus än skatten på cigaretter. Den mest angelägna folkhälsoåtgärden för både individen och samhället är att få rökarna att sluta röka, oavsett om det sker med hjälp av snus eller inte.
Mot ovanstående bakgrund anser vi det viktigt att riksdagen omfördelar regeringens förslag till höjd tobaksskatt, så att höjningen inte blir högre på snus än på cigaretter.