Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning:
Överallt i arbetslivet råder det stor brist på jämställdhet mellan könen. Diskrimineringen av kvinnor finns på alla nivåer: vid tillsättande av chefstjänster, när det gäller lönens storlek, när det gäller anställningsformer och när det gäller hel- och deltider. Denna ordning är oacceptabel.
Lönegapet mellan kvinnor och män är stort, åtta procent, om faktorer som utbildning, arbetstider och befattningsansvar räknas bort. Mot den bakgrunden bör den innevarande mandatperioden bli den period då den könsrelaterade lönediskrimineringen avskaffas på den svenska arbetsmarknaden. Då gäller det också att arbetsmarknadens parter tar sitt fulla ansvar.
Miljöpartiet de gröna är, till skillnad från regeringen, berett att verka för att statskassan ska bidra med sin del för att skapa jämställda löner. När regeringen i vårpropositionen deklarerade målet att jämställda löner ska ha genomförts inom den statliga sektorn till 2010, kan vi konstatera att det inte finns några medel aviserade till detta mål.
Vi föreslår på utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning 170 miljoner kronor 2008, 340 miljoner kronor 2009 och 500 miljoner kronor 2010 till en särskild pott för jämställda löner i statens verksamheter.
Miljöpartiet föreslår ett höjt grundavdrag. Höjningen av grundavdraget minskar skatteintäkterna från kommunalskatten. Till följd av det höjda grundavdraget tillförs kommunerna 4,5 miljarder kronor till anslag 48:1.
Regeringen föreslår att ett tak införs i fastighetsbeskattningen. Den huvudsakliga effekten av regeringens förslag till tak på fastighetsskatt blir att personer med mycket höga taxeringsvärden får betydligt lägre skatt medan personer med låga taxeringsvärden får nästan samma skatt som i dag.
Taket i fastighetsskatten ska enligt regeringen finansieras genom höjd reavinstskatt, minskade möjligheter till uppskov och räntebeläggning av uppskoven.
Regeringens förslag till förändring av fastighetsskatten är budgetneutralt och innebär därför endast en omfördelning av skattemedel, och fördelningseffekten av förslagen är mycket dålig. Samtidigt riskerar förslaget att späda på redan höga huspriser och därmed göra det svårare för personer som inte redan befinner sig inne på fastighetsmarknaden att komma in.
Miljöpartiet gick till val på förändringar i fastighetsskatten. Vi hade tagit till oss av den kritik som fanns mot fastighetsskatten och som gick ut på att snabbt stigande taxeringsvärden gjorde att hushållens planering av den egna ekonomin försvårades. I valet föreslog vi därför en permanent sänkt fastighetsskatt till 0,8 procent av taxeringsvärdet i avvaktan på en större reform av boendebeskattningen.
Miljöpartiet är kritiskt till regeringens hantering av fastighetsskatten och införandet av ett tak i fastighetsskatten. En så stor och viktig fråga som ändringar i hela fastighetsbeskattningen måste skötas på ett omsorgsfullt sätt och beredas i en rimlig ordning. Vi anser inte att regeringen levt upp till dessa krav. Det snabbt ihopsnickrade förslaget till ny fastighetsbeskattning som regeringens partier gick till val på hade behövt genomlysas ordentligt i vanlig ordning innan det presenterades som ett skarpt förslag. De problem som regeringen nu har med fastighetsskatten visar med all tydlighet att förslaget inte är ordentligt berett.
Miljöpartiet föreslår i det här skedet att regeringen drar tillbaka sitt förslag som presenterats i budgetpropositionen, att en parlamentarisk utredning tillsätts med syfte att se över hela fastighetsbeskattningen och återkommer med förslag våren 2009.
Regeringen föreslår att statsbidragen minskas med 12 060 miljoner kronor till följd av omläggningen. Miljöpartiet avvisar detta och föreslår därför 12 060 miljoner kronor mer på anslag 48:1.
Regeringen skar i budgetpropositionen för 2007 ned det statliga stödet för utbildning av vuxna med 600 miljoner kronor. Samhällsutvecklingen och den snabba strukturomvandlingen av arbetsmarknaden ställer krav på framför allt dem med lägst utbildning. Utan ett livslångt lärande och möjligheten att även i vuxen ålder läsa in kunskap man missat tidigare blir det mycket svårt för dem som inte riktigt uppfyller arbetsmarknadens kompetenskrav att komma tillbaka i sysselsättning. Regeringen lyfter i vårbudgetens finansplan fram vuxenutbildningens vikt. Att göra detta samtidigt som man drar ned på resurserna är inte en trovärdig politik. Miljöpartiet satsar i denna motion 600 miljoner kronor på vuxenutbildningen. Medlen tillförs anslag 48:1.
Samtidigt förändrade regeringen det fördelningssystem som till kommunerna fördelade det statliga stödet till vuxna. Tidigare har detta stöd fördelats proportionerligt i förhållande till utbildningsnivån i kommunerna; med andra ord – de kommuner med lägst utbildningsnivå har fått det högsta stödet. Regeringen ändrade fördelningssystemet så att alla kommuner får samma summa per invånare i stöd, oberoende av vilket reellt behov av utbildning som finns i kommunen. Miljöpartiet anser att det är viktigt att merparten av stödet finns där behoven är störst, dvs. där utbildningsnivån är lägst. Vi anser därför att det gamla resursfördelningssystemet till kommunerna ska återställas, emellertid inom ramen för de generella kommunbidragen.
Miljöpartiet föreslår en rad reformer avseende arbetslöshetsersättningen. Reformerna innebär ökade skatteintäkter för kommunerna. Dessa pengar föreslår vi ska avräknas från statsbidragen. Minskningen innebär att anslag 48:1 minskar med 800 miljoner kronor årligen.
Miljöpartiet föreslår en höjd koldioxidskatt på 30 öre per kilo koldioxid. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en energiskattehöjning på 20 öre per liter diesel. Dessa två förändringar medför ökade kostnader för kollektivtrafiken. Miljöpartiet anser, till skillnad från regeringen, att kollektivtrafiken bör kompenseras för detta. För att klara klimatomställningen är det viktigt att kollektivtrafiken inte blir dyrare. Anslag 48:1 tillförs 125 miljoner kronor av denna anledning.
Tabellen sammanfattar de föreslagna förändringarna av anslag 48:1 i jämförelse med regeringens förslag.