Motion till riksdagen
2007/08:Fi261
av Jeppe Johnsson (m)

Bluffakturor


m1630

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reglerna för hantering av ansökningar om betalningsföreläggande.

Motivering

Enligt uppgifter från Svensk Handel omsätter branschen för bluffakturor runt 400 miljoner kronor varje år. Det är hisnande summor och många av de drabbade är småföretagare som känner sig tvingade att betala på grund av regler hos myndigheterna som straffar dem som driver sin sak.

Bestrider företagaren kravet mot blufföretaget så svarar bluffmakarna med att lämna in en ansökan om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten. För att undvika en betalningsanmärkning som ligger kvar i tre år, så betalar många företagare redan vid blotta hotet om en sådan ansökning. Orsaken är att hanteringen av ärenden skiljer sig mellan privatpersoner och företag. Om ansökningar mot företag behandlades på samma sätt som mot privatpersoner skulle blufföretagens möjlighet att bedriva sin verksamhet kraftigt inskränkas.

När en ansökan om betalningsföreläggande mot en privatperson inkommer till Kronofogdemyndigheten så hanteras ärendet konfidentiellt fram till dess att myndigheten meddelat ett utslag. Det innebär att felaktiga betalningskrav kan bestridas innan personen får en betalningsanmärkning. Om Kronofogdemyndigheten finner att kravet saknar grund så försvinner ärendet ur myndighetens register.

För företag gäller andra regler. Deras ärenden blir offentlig handling så fort ansökan inkommit till Kronofogdemyndigheten. Det innebär att till exempel kreditupplysningsföretag kan få tag i uppgifterna, vilket påverkar företagens kreditvärdighet. Även när ärendet rör en bluffaktura och företagaren får rätt i slutänden så finns informationen om ansökan kvar. Det innebär att de företagare som står upp mot blufföretagen och driver sin sak straffas av det rådande systemet.

De gällande reglerna drabbar även företag som deltar i offentliga upphandlingar. Oseriösa företag kan vid en upphandling ställa grundlösa betalningskrav mot sina medtävlande, som då utestängs från upphandlingsprocessen. Med en enkel regeländring skulle blufföretag och oseriösa aktörer få det mycket svårare att verka.

Stockholm den 3 oktober 2007

Jeppe Johnsson (m)