Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattebefrielse för alternativa drivmedel från den 1 januari 2009 villkoras med miljökrav och livscykelanalyser.
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en proposition i detta ärende senast juni 2008.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en eventuell förlängning av den ovillkorade dispensen sker med högst ett år i taget.
På några få år har biodrivmedel fått ett genombrott, i hela världen och särskilt i Sverige. Det finns allt fler mackar för etanol, RME och biogas. Allt fler fordon säljs för att använda dessa bränslen, och än fler är på gång. Därtill finns en omfattande låginblandning av etanol. Såväl EU som USA, och mer klimatprogressiva delstater i USA, har gett biodrivmedel en framträdande roll i sina klimatstrategier.
Förutom de biodrivmedel som redan finns på marknaden kan fler finnas att tillgå inom en ganska nära framtid: DME, metanol, syntetdiesel från förgasade biobränslen, ren etanol (att skilja från E 85) och vätgas.
Denna utveckling är mycket glädjande på många sätt. Dessa biodrivmedel minskar klimatpåverkan. De minskar oljeberoendet. De minskar i en del fall även annan miljöpåverkan. De kan ge hotade jordbruk en ny chans. Genom att alternativ faktiskt finns blir det politiskt lättare att höja skatter på fossila drivmedel.
Men i och med att biobränslena expanderar så blir det också viktigare med en klar miljöstyrning.
Alla biobränslen är inte bra. Det är till exempel inte alls bra om man hugger ner regnskog i Sydostasien för att ge plats för palmoljeplantager. Även de biobränslen som i måttlig skala är bra för både klimatet och den biologiska mångfalden kan bli mycket problematiska om produktionen ökar drastiskt på kort tid. Detta kan befaras med etanol från sockerrör i Brasilien; den hotar i sig inte regnskogen, men kan indirekt leda till avverkning genom att biffdjursuppfödning och sojaodling ersätts av sockerrör och flyttas till nu skogsbevuxen mark. Det finns exempel på biodrivmedel som över hela livscykeln ger betydligt större växthusgasutsläpp än bensin eller diesel. Å andra sidan ger biogas från stallgödsel och gröngödsel inte bara nollutsläpp utan kraftigt ”negativa” utsläpp, ty biogasutvinningen förhindrar utsläpp av metan förutom att biogasen ersätter bensin.
Man kan inte begära att allting ska fungera perfekt från första stund av en stor nödvändig förändring som övergången från fossila drivmedel till förnybara drivmedel. Men när vi nu vet att det finns såväl mycket bra som mycket dåliga biodrivmedel, så måste vi införa någon form av miljöstyrning.
Det som i huvudsak driver biodrivmedelsmarknaden är skattebefrielsen. Dessa bränslen har dispens från energiskatt och koldioxidskatt till och med 2008.
Dispensen är för närvarande ovillkorad, och regeringen avser att söka en ny dispens för åren 2009–2013, även den utan några villkor. (Se budgetpropositionen 5.6.13 Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel.)
Därtill är det uppenbart att det inte går att går att ersätta de fossila drivmedlen med biodrivmedel rakt av. Det kan inte vara hela svaret på frågan om hur trafikens klimatpåverkan ska minskas till en hållbar nivå, särskilt inte om man räknar med de prognostiserade ökningarna av trafiken. Det krävs många åtgärder, bland dem effektivare fordon, övergång av trafik från väg och flyg till järnväg och båt och åtgärder för att minska trafiken från dagens höga nivå.
En urskillningslös rusch till biobränslen kommer att minska trovärdigheten för klimatpolitiken. Vi vill därför se att skattebefrielsen villkoras med:
en livscykelanalys av växthusgasutsläppen för varje biodrivmedel som ska visa att en väsentlig del av utsläppen från fossila bränslen elimineras då de ersätts av detta biodrivmedel,
en miljökonsekvensbeskrivning, som visar att detta inte sker till ett högt pris för miljön.
Vi tror inte att EU-kommissionen kommer att motsätta sig detta, då den själv föreslagit livscykelvillkor för biodrivmedel, se KOM(2007) 18 slutlig.
För att vi inte ska behöva välja mellan att lägga full skatt på alla biodrivmedel och att skattebefria även de värsta drivmedlen måste regeringen snabbt bereda frågan, så att riksdagsbeslut kan tas under 2008. Om regeringen inte klarar den tidtabellen, exempelvis på grund av problem med godkännande från EU, kan fortsatt ovillkorad dispens för någon tid övervägas.