Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över den svenska kreditupplysningsverksamheten med fokus på betalningsanmärkningarnas längd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en nedre beloppsgräns.
Alltfler svenskar hamnar i Kronofogdemyndighetens register och drar på sig en så kallad betalningsanmärkning. Det är framför allt hos yngre, 18–23 år som anmärkningarna ökat.
I Sverige finns ingen nedre beloppsgräns för betalningsanmärkning, och anmärkningen kvarstår dessutom efter att skulden är reglerad. Enligt gallringsbestämmelserna i 8 § kreditupplysningslagen ska uppgifter om privatpersoner gallras senast tre år efter den dag då betalningsanmärkningen inträffade. Enligt min mening slår detta system väldigt hårt och orättvist mot dem som har små skulder.
Det finns idag ingen skillnad på en person som har haft en skuld på 500 kr eller på en som haft en obetald skuld på 500 000 kr. Detta system missgynnar framför allt yngre personer som lättare drar på sig anmärkningar av mindre valör. Jag anser också att det borde finnas en nedre gräns för en anmärkning, som det finns i t.ex. Danmark där man har 7 500 DKK som undre gräns. Att få en anmärkning som sitter kvar i tre år är ett alltför hårt straff för en liten skuld. När man har fått en betalningsanmärkning kan det vara svårt att få hyra lägenhet, få telefonabonnemang och hyra bil.
Jag anser att det är dags för en modernisering av den svenska kreditupplysningsverksamheten i Sverige, där man kan öppna upp för en eventuell differentiering i gallringstiden och att se över en eventuell nedre gräns för betalningsanmärkning.