Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda de regionalpolitiska konsekvenserna av förändrad fastighetsskatt.
Den föreslagna förändringen av fastighetsskatten med en enhetlig kommunal avgift, begränsade och räntebelagda uppskov samt en höjd reavinstbeskattning har en mängd nackdelar. Utöver det för regeringen självklara i att omfördela resurser i samhället till en grupp som redan är välbeställd innebär också omläggningen att rörligheten på bostadsmarknaden försämras. Detta i en tid då en allt rörligare arbetsmarknad torde vara önskvärd istället. Utöver dessa effekter har omläggningen en regionalpolitisk effekt som torde vara avsevärd. I Uppvidinge kommun i Kronoberg har över 90 % av fastigheterna ett taxeringsvärde understigande 450 000 kronor. Fastighetsskattens andel av taxeringsvärdet blir då 0,75 procent. En villa med ett taxeringsvärde på sex miljoner får däremot bara en fastighetsskatt vars andel är 0,10 procent av taxeringsvärdet. Det innebär att nästan samtliga fastighetsägare i en utpräglad glesbygdskommun enbart får marginella vinster som äts upp av räntebelagda uppskov, höjd reavinstskatt och stigande räntor. Motsvarande gäller naturligtvis för stora delar av Sverige. För att fullt ut belysa de effekter skatteomläggningen har för lands- och glesbygdens utveckling är det angeläget att omläggningens regionalpolitiska effekter utreds.