Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunmedlem ska tillförsäkras insyn i verksamhet som kommun eller landsting genom avtal överlämnar till annan utförare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal, miljökrav och krav rörande jämställdhet ska anses förenliga med lagen om offentlig upphandling, i annat fall må lagen ändras.
I kommunal verksamhet råder offentlighetsprincipen, dvs. att i princip alla handlingar är offentliga. I privat verksamhet styr affärshemlighet mot slutenhet. I kommunal verksamhet råder meddelandefrihet, uppgifter som inte är sekretessbelagda kan meddelas medier utan att källan uppges eller efterforskas. Missförhållanden kan därför lättare avslöjas än i privat verksamhet. I kommunen kan vem som helst ta del av budget och bokslut. I privat verksamhet är detta förbehållet ägarna och företagsledningen. Kommunen har kollektivavtal och redovisar öppet de anställdas löner. I privat verksamhet råder större hemlighetsmakeri kring lönerna. Om skatteintäkterna viker på grund av befolkningsminskning, konjunkturen eller av andra skäl görs besparingar inom den kvarvarande offentliga verksamheten. Privata entreprenörer skyddas däremot från detta under avtalstiden.
Om stora delar av en kommuns verksamhet upphandlas och läggs ut på entreprenad utifrån en idé om valfrihet undermineras den kommunala grundprincipen om att alla kommunmedlemmar ska behandlas likvärdigt. Även offentlighetsprincipen med dess meddelarfrihet undermineras.
Kommuner och landsting måste få större möjligheter att ställa krav på offentlighet och insyn vid upphandling av verksamhet. Även krav på kollektivavtal med facklig organisation, miljöhänsyn och jämställdhet – ledstjärnor i all kommunal verksamhet – måste kunna ställas. Sådana krav ska anses förenliga med lagen om offentlig upphandling, i annat fall måste lagen ändras. Slutligen ska givetvis ägarskiften hos entreprenörer inte påverka insyn m.m.