Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnandet av transpersoners ställning.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändrad namnlag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten för äktenskap att fortgå under processen av ett könsbyte.2
1 Yrkande 1 hänvisat till JuU.
2 Yrkande 3 hänvisat till SoU.
Det råder inget tvivel om att en av de allra mest utsatta grupperna i dagens Sverige är transpersoner. Fördomar, oförståelse och emellanåt en ovilja präglar det som är vardagen för transpersoner. Det finns all anledning att fästa särskild uppmärksamhet på transpersoners ställning och söka stärka den i utbildningen för att nå ökad förståelse i samhället. Särskilt behöver kunskapen kring transpersoners utsatthet stärkas i domstolarna för att på allvar kunna värna transpersoner.
Förståelsen för och om transpersoners situation är ofta för liten, och alltsomoftast är kunskapen om de hinder en transperson möter närapå obefintliga. I denna motion lyfter vi därför fram tre förslag som genom sin konstruktion diskriminerar transpersoner och som behöver åtgärdas.
Begreppet transperson omfattar transsexuella, dragkings, dragqueens, transvestiter samt andra som vill definiera sin egen könstillhörighet eller som överskrider könsgränserna. Den utsatthet som kommer med brytandet av rådande normer får inte bli till en laglöshet där lag och domstol inte kan erbjuda skydd eller upprättelse i de fall trakasserier, mobbning eller förföljelse finns.
Ett av de hinder som transpersoner har att leva med är namnlagens könsbundenhet. Namn som finns är reserverade för könstillhörigheten man eller könstillhörigheten kvinna. Ett fåtal namn finns som får användas av både män och kvinnor. För en transperson uppstår ett problem i att lagstiftaren indirekt har avgjort vilket namn som är passande för personen och alltför ofta är det namn som anses vara passande inte det namn som personen själv vill bära. I grund och botten ifrågasätter vi varför staten reglerar bärandet av namn, och vår uppfattning är att lagen snarast bör ses över.
Den tredje punkten som bör ses över är kravet på att den som genomgår en könskorrigering måste skilja sig från den person hon eller han är gift med och får sedan efter korrigeringen gifta om sig. Vi har svårt att finna argument till varför lagstiftningen gör dessa krav. Äktenskapet bör ses som ingånget mellan individer och inte mellan kön.
Inget av de krav vi i motionen framför kräver enorma ändringar i lagstiftningen men gör en stor skillnad i transpersonernas liv och bör därför snarast åtgärdas.