Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gemensam associationsform för företag i de nordiska länderna.
Glädjande nog har nordiska företag hanterat globaliseringens utmaningar på ett bra sätt. Flexibilitet, nytänkande, produktutveckling samt fördjupade tjänster och service har gjort att många klarat av konkurrensen som vinnare. En annan tendens är att företag går samman genom samarbete eller fusioner. Det finns företagsgrupper och koncerner med en stark gemensam nordisk bas där ägandet kan vara koncentrerat till ett eller flera länder men där hela Norden fungerar som en hemmamarknad. Nordea är ett exempel på en sådan nordisk bank. Telia Sonera, Danisco och Kaupthing Bank är andra starka nordiska varumärken. Fler exempel kan naturligtvis ges.
För att säkra framtidens välfärd i de nordiska länderna är det viktigt att inse näringslivets och företagsamhetens betydelse. Globaliseringen och ett ökat internationellt ägande med ett mer lättrörligt kapital gör att rottrådarna i den nationella eller nordiska myllan blir lösare. Kapitalförsörjning är en av de stora gemensamma utmaningarna. Små länder måste med skicklighet övertyga investerare att föredra dem framför de stora världsekonomierna som kan uppfattas som mer lättanalyserade och där det redan finns fler aktörer från början.
Utifrån ett nordiskt perspektiv finns det anledning att fundera över hur både företagens kapitalförsörjning kan underlättas och den nordiska företagssektorn stärkas.
Idag är nordiska företag verksamma i Norden uppdelade i huvudbolag och dotterföretag. En bank eller ett bolag i Finland är en annan juridisk person än samma bank eller bolag i Sverige och Danmark. Att flytta kapital, värden eller personer kan vara förenat med vissa trögheter och därmed kostnader.
Ifall den nordiska tanken skall tas på allvar och Norden kan ses som en gemensam hemmamarknad borde dagens nationella lagstiftningar kring företag och ägande i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island kompletteras med en ny sjätte associationsform; det nordiska företaget. Nationell lagstiftning i de olika länderna med sina likheter men också skillnader borde utökas med en företagsform gemensam för alla de fem länderna. Företag registrerade genom den sjätte associationsformen skulle därmed fritt och gränslöst kunna operera i alla de fem länderna samtidigt som ett och samma bolag. Naturligtvis kommer framtagandet av en ny sjätte associationsform att leda till utmaningar ifråga om beskattning, arbetsrätt och andra regler. Dessa borde dock kunna lösas med den gemensamma nyttan för ögonen. Istället för att tvinga fram ”Bahamas”- eller ”Cayman Islands”-lösningar skulle en nordisk ”Ven”-ordning kunna skapas.