Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra PBL så att upplåtelseformen kan regleras i detaljplan.
Många kommuner strävar i sina bostadsförsörjningsprogram efter att skapa bostadsområden och stadsdelar som förhindrar segregation, både klassmässig och etnisk. Den kanske viktigaste faktorn för detta är om områden kan bestå av blandade upplåtelseformer eller om de blir ensartade med endast en dominerande upplåtelseform. Idag finns inga möjligheter att i planarbetet ge uttryck för kommunens ambitioner: En plan för flerfamiljshus kan likaväl realiseras som hyres- eller bostadsrätt. Endast kommuner som har en aktiv markpolitik kan påverka detta, men bara i första ledet.
Ambitiösa kommuner som aktivt arbetar för att blanda hyresrätt och bostadsrätt kan se sina ansträngningar spolierade om fastighetsägaren säljer hyresrätten till bostadsrätt, vilket forskningen visat, snabbt innebär att husets invånare byts ut.
Många kommuner arbetar också aktivt med sin markpolitik genom att göra avtal med fastighetsägare som bygger hyresrätter. Men även sådana avtal blir verkningslösa om fastigheterna säljs vidare.
Idag kan en kommun stipulera väldigt mycket i en detaljplan: taklutning, grönska, höjder, färger etc, allt för att få en god bebyggelse. Men det är omöjligt idag att stipulera en så central förutsättning som upplåtelseformen i detaljplanen. Jag anser att regeringen snarast bör återkomma med en lagändring som gör det möjligt för kommuner med bostadspolitiska ambitioner att fastställa upplåtelseformen i detaljplan. En sådan ordning skulle underlätta för avtal och långsiktigt samarbete mellan bostadsaktörerna och kommunen.