Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tatuering av minderåriga.
De senaste åren har det blivet allt vanligare att tatuera sig, även bland ungdomar under 18 år. Många unga människor som tatuerar sig gör det för att det är häftigt och modernt. Det gör det ofta spontant och ibland efter påtryckning från kompisar. Att tatuera sig och att ha en bild på sin kropp för resten av livet borde inte ske spontant och under tryck från kompisar.
Av 9 kap. föräldrabalken framgår bland annat att den som är under 18 år är omyndig och får i princip inte själv råda över sin egendom eller åta sig förbindelser av ekonomisk natur.
Det betyder att det är vårdnadshavaren som har rätt och är skyldig att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Tolkningen av lagen bör då bli att inget barn under 18 år utan vårdnadshavarens tillstånd kan utföra kroppssmyckning. Att barnet bedöms vara kompetent att förstå innebörden och konsekvenserna av tatueringen tar inte över vårdnadshavarens yttersta ansvar. Trots att lagen redan sätter hinder för tatuering av minderåriga, så sker det. Vi anser därför att lagen behöver bli tydligare. Det vill säga, att det bokstavligen står i lagtexten att det är förbjudet att tatuera omyndiga.