Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bostadsrätten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bostadsrättsregister.
Bostadsrätten är en viktig boendeform, och för oss socialdemokrater är det väsentligt att det finns ett brett utbud av alla dagens olika boendeformer. Människor ska ha möjlighet att äga eller hyra sin bostad utifrån personliga preferenser, och politiken bör sträva efter balans mellan olika boendeformer. Med en bostadsrätt ges ett direkt inflytande över sin bostad samtidigt som den också uppmuntrar till engagemang och delaktighet.
I en lägesrapport om integration från Boverket konstateras att bostadsmarknaden i hög grad är segmenterad, vilket betyder att de olika upplåtelseformerna i hög grad är geografiskt åtskilda. Denna segmentering förstärker boendesegregationen eftersom olika etniska grupper är representerade i olika hög grad i hyresrätt, bostadsrätt respektive egnahem.
Att skapa förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning genom blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer, varierade boendeformer och lägenhetsstorlekar är viktigt för att motverka segregation och skapa social uthållighet i våra bostadsområden. Härigenom ökar människors möjlighet att göra boendekarriär inom sitt bostadsområde eller sin ort.
Nyproduktionen av bostäder samt ombyggnad och modernisering av bostadsbeståndet bidrar till att stärka den ekonomiska tillväxten, som i sin tur bidrar till att klara insatser för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart samhälle. Fastighetsägare, byggherrar och andra intressenter på bostadsmarknaden har naturligtvis ett huvudansvar för att det finns bostäder som svarar mot de boendes krav på funktionalitet, modernitet, trygghet etc. Men det är också ett samhällsintresse att bostadsbeståndet underhålls, utvecklas och nyproduceras.
Ett nytt system för stimulanser till byggandet och bostadssektorn samt en ny och rättvis bostadsbeskattning måste därför utformas så att det stimulerar ökat byggande, hållbarhet, integration och tillgänglighet i boendet. Det är viktigt att såväl skatteregler som finansieringssystem utformas så att de stöder strävan efter en balans mellan upplåtelseformerna. Samtidigt är det viktigt att bostadsfinansieringen ses i ett långsiktigt perspektiv. Det kräver såväl enskildas, företags som samhällets aktiva medverkan. Det är också nödvändigt att utveckla strategier som stimulerar tillkomsten av nya stadsbyggnads- och bebyggelsekoncept för ökad tillgänglighet och överblickbarhet och där integration och hållbarhet är ledstjärnor. De politiska besluten bör också stimulera utvecklingen mot ökad integration.
Det är också angeläget att stimulanser till byggsektorn och en ny bostadsbeskattning utformas på ett sådant sätt att den stimulerar tillkomsten av långsiktigt hållbara lösningar. En effektivare användning av energin är nödvändig. Bostads- och servicesektorn står för ca 40 procent av all energianvändning i vårt land. Det är angeläget att den modernisering och anpassning av våra bostäder som måste ske kan genomföras tillsammans med rejäla insatser för att minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp som har sin grund i boendet.
Det finns en rad fördelar med att de boende gemensamt äger och förvaltar sina bostäder. Det kooperativa ägandet för bostadsrätten säkrar inflytandet över den egna bostaden, och det innebär också att medlemmarna får ta ett gemensamt ansvar – men också en gemensam risk – för sitt boende. I likhet med egnahemsägaren betalar bostadsrättsinnehavare vid varje tidpunkt den självkostnad som bostaden betingar. Det gemensamma ansvaret för förvaltning och skötsel kan i hög grad bidra till social sammanhållning och lägre boendekostnader för den enskilde, vilket är positivt.
Emellertid är boendet inte bara en fråga om hushållens individuella val. En väl fungerande bostadsförsörjning, dvs. att tillgången på ändamålsenliga bostäder säkras, är en förutsättning både för tillväxt och för människornas välbefinnande. Det måste därför finnas möjligheter att kompletteringsbygga och ombilda bostäder i områden där en upplåtelseform dominerar. Det är viktigt att reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt är sådana att det finns rimliga garantier för att en bostadsrättsförening ges långsiktiga möjligheter att fungera. Att ombilda hyresrättsfastigheter med minsta möjliga majoritet kan medföra svårigheter för en ny bostadsrättsförening när det gäller funktionen att vara hyresvärd åt en mycket stor del av de boende i föreningen.
I betänkandet Bostadsrättsregister (SOU 1998:80) föreslogs att inrätta ett centralt bostadsrättsregister, en åtgärd som skulle stärka bostadsrätten som kreditobjekt och minska riskerna för rättsförluster för enskilda bostadsrättsinnehavare. I och med att föreningarna själva håller i frågor rörande pantsättning kan det medföra en sämre kreditvärdighet än om uppgifterna finns i ett centralt bostadsrättsregister. Därmed skulle såväl samhällsekonomiska vinster uppstå, som tryggheten för enskilda bostadskonsumenter öka. Ett bostadsrättsregister skulle framför allt betyda mycket för borätter i tillväxtområden, där de höjda pantvärdena har ökat behovet av en stabil och säker hantering av panträttigheter m.m.
Vid inrättandet av ett bostadsrättsregister skulle detta komma att effektivisera bostadsrättsmarknaden, vilket i förlängningen skulle leda till samhällsekonomiska vinster och marknadsstabilitet. Tryggheten för alla bostadskonsumenter skulle öka och fastighetsmäklarnas möjligheter att följa god fastighetsmäklarsed underlättas. Genom att inrätta ett nationellt, heltäckande och statligt reglerat bostadsrättsregister kan bostadsrättens ställning stärkas. Detta bör ges regeringen till känna.