Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behovet av trädgårdar, parker och andra grönområden, för människors hälsa och för en god miljö, beaktas i programmet för hållbara städer.
I årets budgetproposition föreslår regeringen inom ramen för den så kallade klimatmiljarden en satsning på hållbara städer och samhällen. Syftet är bland annat att stimulera stadsbyggnadsprojekt som med användande av ny teknik bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan. Detta är en välkommen satsning som bör kunna inrymma ett helhetstänkande från transporter, vatten- och avloppssystem, uppvärmning, sophantering till trädgårdar, parker och andra grönområden i våra städer och samhällen.
Tillgången på grönytor och vild natur är mycket ojämnt fördelad och i våra stadsmiljöer finns stora brister på grönytor. Modern forskning visar på entydiga samband mellan vår hälsa och omfattningen av vårt umgänge med naturen.
Vidare visar det sig att människor med närhet till natur eller naturparker är friskare och hämtar sig snabbare efter sjukdom än de med längre avstånd. Också vid mycket korta skogspromenader visar det sig att vår puls sjunker och mängden stresshormoner minskar. Undersökningar visar även att förskolebarn som dagligen ges möjlighet att leka i skog och mark har en snabbare motorisk utveckling och högre koncentrationsförmåga än andra barn.
Behovet av rekreation är alltså viktigt och när alltfler bor i städer blir de gröna områdena i och kring städer allt viktigare.
Ett intressant område att vidareutveckla är användningen av rehabiliteringsträdgårdar. Framför allt de större tätorterna kan nu förhoppningsvis tack vare regeringens satsning på hållbara städer i större utsträckning finna vägar att erbjuda även de som inte har trädgård eller kolonilott att aktivt vara delaktiga i t.ex. skötsel av rehabiliteringsträdgårdar men kanske också allmänna grönområden. Trädgårdsföreningar eller andra lokala aktörer bör i större utsträckning kunna ta del i utvecklingen av grönområdena.
Fritidsodlingens betydelse både för hälsa, rekreation och stadsmiljö underskattas ofta. Det är viktigt att se och inkludera de miljöer som villaträdgårdar och kolonilotter utgör i stadsplaneringen. Fritidsodling lär vara en av de vanligaste fritidssysselsättningarna och är en värdefull del av många människors liv.
De gröna inslagen – parker av olika karaktär, koloniområden, gemensamma växthus och egnahem med trädgårdar – har tidigare uppfattats som utomordentligt viktiga element i stadsplaneringen. Det är därför oerhört angeläget att de gröna miljöernas betydelse för miljön och folkhälsan uppmärksammas och tillvaratas också fortsättningsvis.
Det finns överväldigande bevis för att en naturorienterad livsstil har avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. En naturorienterad livsstil behöver inte betyda fjällvandring och segling utan kan lika gärna kretsa kring trädgårdsarbete och promenader i bostadsnära grönområden. Detta är en kunskap som inte får negligeras i stadsbyggandet, även om det av tekniska och kortsiktigt ekonomiska skäl kan finnas anledning att förtäta städerna i stället för att bygga ut dem.
Städer med många träd har bättre lokalklimat än städer utan grönska! En grön stad klarar häftiga skyfall bättre och har naturligtvis större biologisk mångfald än en stad med endast sparsamma gröna inslag. I en stad med parker och trädgårdar integrerade i bebyggelsen har invånarna naturliga mötesplatser utomhus. I sitt vardagsliv får de närkontakt med det biologiska kretsloppet och lättare att förstå nödvändigheten av en ekologiskt hållbar livsstil. Gräs, blommor, buskar, träd, fjärilar och fåglar måste få finnas i barnens uppväxtmiljö.
En ökad livskvalitet, möjligheter att njuta av både blommor, bär och grönsaker kan erbjudas om tillgång till fler odlingsmöjligheter erbjuds stadsnära. I en del lågenergihus, så kallade passivhus, har man satsat på gemensamma inglasade odlingsrum, vilket varit mycket lyckade satsningar.
Det är en viktig aspekt på hållbara städer att beakta behovet av trädgårdar och annan odlingsbar mark i städerna och deras närhet: Den pågående klimatförändringen och den kommande knappheten på fossila bränslen för med sig ett behov av minskat slöseri med fossil energi. Det berör vår livsmedelsförsörjning i minst lika hög grad som persontransporterna och uppvärmningen av våra bostäder.