Motion till riksdagen
2007/08:C383
av Annelie Enochson (kd)

Skuldsatta


Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i skuldsaneringslagen och i preskriptionslagen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i kreditupplysningslagen.1

1 Yrkande 2 hänvisat till FiU.

Motivering

Sveriges företagare är som oljan i navet och håller Sverige rullande. Devisen att ”Utan Företagandet stannar Sverige” är sann och viktig. Tyvärr går en del företagare i konkurs och under 90-talets början blev många företagare djupt skuldsatta och hamnade i Kronofogdens register.

Vi har idag ett system med skuldsanering enligt skuldsaneringslagen. Lagen är till för dem som är så kraftigt skuldsatta att de inte inom en överskådlig tid kan betala tillbaka sin skuld. I KFMs register finns ungefär 480 000 gäldenärer. Vid en beräkning under våren 2007 kom man fram till att Sverige hade 27 728 evighetsgäldenärer. Definitionen av evighetsgäldenärer var gäldenärer som varaktigt haft löneutmätning i minst tre år. Av dessa hade drygt 16 000 haft löneutmätning minst fem år och cirka 3 000 i minst tio år. Detta är människor som inte ens kan få hyra en släpkärra, eller en videofilm eftersom de har betalningsanmärkning.

Hos Kronofogdemyndigheten pågår en utredning, Forskning för framsteg, som utifrån nya perspektiv ser på bl.a. evighetsgäldenärers situation. I uppdraget ligger att titta på hur ”typgäldenären” ser ut? Varför blir man gäldenär? Vad är grundorsakerna till att en gäldenär inte betalar sina skulder? Ett gallupföretag har djupintervjuat ett flertal gäldenärer. I alla dessa gäldenärers liv har något tragiskt hänt. Vem som är att betrakta som överskuldsatt, är en annan fråga de ställt sig.

Rikskronofogden Eva Liedström Adler har föreslagit ett system liknande det i Finland där skulden definitivt avskrivs efter 15 år. Hon menar att en absolut preskription skulle innebära ett större gemensamt ansvarstagande mellan den som lånar ut pengar och den som lånar.

En villkorslös avskrivning eller som man kallar det absolut preskription efter 15 år retroaktivt för alla skulle frigöra alla dessa människor och ge dem ett nytt liv. Fordringsägarna har redan avskrivit fordringarna, endast inkassobolagen som köpt fordringarna och driver dem i eget intresse håller dem vid liv. Dessa övertag av privata fordringar borde omedelbart förbjudas. Man har köpt fordringarna för en spottstyver och kräver sedan full betalning.

När det gäller företagsskulder anser jag att en absolut preskriptionstid på 5 år för skatter borde införas. Dessutom borde en skuldsaneringstid på 2–3 år införas för dem som på detta sätt snabbt vill komma på fötter igen.

Det behövs även ändringar i kreditupplysningslagen, dvs. reglerna avseende betalningsanmärkningar. Den som vill göra rätt för sig ska ha en morot för sin ansträngning. Idag ligger anmärkningen kvar i 3 år (för en privatperson) efter det att skulden är reglerad. Här krävs en betydligt kortare tid men även en beloppsgräns, för hur små skulder som bildar underlag för en kreditanmärkning, bör sättas. Ett system med mer flexibilitet vad gäller kreditanmärkningar skulle verka stimulerande för de skuldsatta och inte uppfattas som det hot det gör idag.

Andra åtgärder som skulle behövas är att bevilja skuldsanering på väsentligt kortare tid än idag, när förutsättningar finns. Andra länder har system, till exempel det anglo-amerikanska systemet, för discharge som strävar efter en snabb lösning av skuldförhållandena för att den skuldsatta på så kort tid som möjligt ska blir produktiv igen. Detta skulle inte inverka menligt på betalningsviljan i samhället, snarare ge kraft och utgöra en stimulans för kraftigt skuldsatta att snabbt ta tag i sin situation.

Eftersom de skuldsatta lever under en sådan oerhörd press så bör en gäldenärombudsman kunna bistå gäldenärerna – de överskuldsatta – i deras situation, ge vägledning och stöd för att kunna åstadkomma förbättringar. Kronofogdemyndigheten ser i sitt dagliga arbete att stödbehov föreligger, men har svårt att ge detta stöd till enskilda gäldenärer inom ramen för sin verkställande uppgift.

Man bör överväga att möjligheten till indrivning genom löneutmätning tidsmässigt begränsas för att ge fler personer möjlighet att komma ut ur en tillvaro som evighetsgäldenär.

Stockholm den 3 oktober 2007

Annelie Enochson (kd)