Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att på lämpligt sätt verka för att energimärkning av produkter utvecklas.
Hotet från den globala uppvärmningen kan knappast ha undgått någon. En stor bov i dramat är de stora koldioxidutsläpp som görs och befaras öka framöver. Jordens fossila energiresurser förbrukas i en rasande takt och kommer inte att kunna förse oss med energi i framtiden på samma sätt som hittills. Som konsumenter kan vi alla vara med och påverka utvecklingen. Möjligheterna att som konsument göra medvetna val är dock ännu begränsade. Man kan inte som enskild konsument göra ett val angående energiåtgången eller miljöbelastningen.
Informationen som finns att tillgå idag vid inköp är många gånger begränsad till att enstaka produkter bär symboler som svanmärkt, rättvisemärkt eller bra miljöval, vilket är bra men otillräckligt. Vi vill se mer upplysning i form av en energimärkning på produkterna som tydliggör hur mycket en enskild matvara (exempelvis färdiglagad sushi), klädesplagg eller skor kostat i energiåtgång. Hur mycket har t ex ett klädesplagg eller ett par skor kostat i energiåtgång innan det hamnar i butik?
Hösten 2006 presenterade EU-kommissionen en handlingsplan för att minska EU:s energiförbrukning för den kommande sexårsperioden. Kommissionens mål är att energianvändningen inom unionen skall minska med 20 procent till år 2020. I syfte att uppnå denna målsättning har kommissionen presenterat en rad förslag, däribland införandet av en effektivare märkning av produkters och annan utrustnings energianvändning. Detta göra det enklare för enskilda och för små och medelstora företag att öka sin energieffektivitet.
Energimärkning av energiåtgången vid användningen av produkten tillämpas idag i ökande utsträckning, bland annat på vitvaror. Märkning som anger energiåtgången vid framställning och transport av en produkt förekommer dock sällan eller aldrig. Det finns därför ett behov av en utökad energimärkning. När varan är märkt behöver kunden inte ha detaljkunskap om de tekniska processer, materialval eller andra miljöaspekter som kvalificerar produkten att få en miljömärkning. Detta gör tilltron till den som svarar för miljömärkningen central och betydelsefull för hur informationen uppfattas. Kundens tilltro till de oberoende organisationer som utfärdar miljömärkning är i allmänhet hög. Tilltron till miljömärkning är lägst om kunden tror att producenten står bakom märkningen.
Utifrån ett kristdemokratiskt perspektiv har medborgaren ett personligt ansvar och märkningen underlättar för medborgaren att ta detta ansvar. Det finns en oerhörd kraft och potential till förändring hos konsumenterna, det vill säga alla som har en egen slant att handla med. Hushållen har sammantaget mycket stor makt. Det är också de enskilda medborgarna som genom sitt röstande vart fjärde år bestämmer vilka som ska styra de offentliga aktörerna. Samma medborgare kan också bestämma om de vill köpa vissa produkter eller tjänster ifrån kommersiella företag.
En studie av hushållens konsumtionsvanor, som genomförts av miljöförvaltningen i Stockholm, visar att nästan en tredjedel av hushållens CO2-utsläpp härrör från de livsmedel man väljer att konsumera. En stor del av dessa utsläpp uppstår när livsmedlen transporteras över stora avstånd. Konsumenten har ett intresse av att känna till vilken miljöpåverkan som transporten av en vara gett upphov till. Därför anser vi att de utsläpp och andra negativa miljökonsekvenser som transporten av en vara ger upphov till bör redovisas vid försäljning av varan.
Energimärkning fyller en viktig funktion, liksom ursprungsmärkning – närproducerat kan vara lika viktigt eller ibland viktigare än ekologiskt producerat. Det är önskvärt att energimärkning utvidgas till fler produkter. Rimligen bör en utvidgad energimärkning komma till stånd genom samarbete mellan statliga myndigheter, organisationer och branschföreträdare.