Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödvändigheten av att det tas hänsyn till klimatförändringarna i all fysisk planering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen när det gäller redan befintliga byggnader, vägar, åkrar, företag m.m. som är lokaliserade på hotade områden och kanske redan drabbats av översvämningar kontinuerligt bör följa frågan om hur dessa drabbats och vidta erforderliga åtgärder.1
1 Yrkande 2 hänvisat till FöU.
Under de senaste åren har vi kunnat se hur allt fler områden i vårt land drabbats av översvämningar. Klimatförändringarnas konsekvenser innebär att samhället måste öka kunskaperna när det gäller lokalisering och planering av ny bebyggelse och infrastruktur.
Det är kommunernas skyldighet enligt plan- och bygglagen att beakta de risker som finns när det gäller planarbete inom ett område. Hälsa och säkerhet är viktiga allmänna intressen som man måste ta hänsyn till. Det är angeläget att kommunerna väger in risken för översvämningar när vägar, järnvägar och byggnader planeras. Boverket har gjort en undersökning bland Sveriges högriskkommuner som visar på detta. Genom att planera rätt från början kan man minska samhällets sårbarhet.
Anpassningen till morgondagens klimat kommer att kräva betydande investeringar även i Sverige. Nya krav på hur vi bygger hus, vägar, broar och dammar kommer. Det som byggs idag ska fungera i kanske 100 år framåt, kanske ännu längre.
Vattenkraftsutbyggnaden i en älv medför i regel att flöden dämpas, men den utgör ingen garanti mot översvämningar. Vid höga flöden är överraskningsmomentet större i utbyggda än i icke utbyggda älvar, eftersom flöden och översvämningar inträffar mer sällan när älven är reglerad. Flödena blir oftast lägre efter utbyggnaden, men i vissa fall kan sommar- och höstflöden bli högre.
Vattenkraftssystemet är primärt avsett för att producera elkraft. Ändrade mål, mot ökad flödesdämpning, kräver omfattande analys. Detta för att inte göra större skada än nytta, om man tänker på alla de miljöeffekter som andra energislag medför. I samband med extrema flöden utsätts ändå broar, vägtrummor och vägbankar för stora påfrestningar. Enskilda fastigheter, ibland t.o.m. hela bostadsområden, översvämmas och kommer till skada.
Man måste således ta hänsyn till flöden, vattenstånd och översvämningsrisker vid ny- eller ombyggnad av konstruktioner som ska bestå i 50–100 år. Risken för översvämning måste alltid beaktas vid all fysisk planering som t.ex. i kommunernas översiktsplaner och detaljplaner, men även vid planering av infrastrukturprojekt. Detta ska då gälla för både byggnader, bostadsområden och infrastruktursatsningar.
När det gäller redan befintliga byggnader, vägar, åkrar, företag m.m. som är lokaliserade på hotade områden och kanske redan drabbats av översvämningar, måste regeringen kontinuerligt följa frågan om hur dessa drabbats och se till att erforderliga åtgärder vidtas. Flera statliga verk har ett myndighetsnätverk för att stärka kunskaperna om klimatanpassningsarbetet och för att sprida kunskap om det underlag som finns tillgängligt för kommuner och länsstyrelser.