Motion till riksdagen
2007/08:C362
av Christina Axelsson m.fl. (s)

Konsumentmakt


s13100

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förnya konsumentpolitiken ur ett globalt perspektiv.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att driva på utvecklingen av en kraftfull konsumentorganisation för att öka konsumenternas egna möjligheter att bilda opinion och påverka konsumentfrågor i Sverige och inom EU.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsumentpolitikens mål.

Motivering

Konsumentpolitiken spelar en allt viktigare roll och välinformerade konsumenter som känner förtroende för sina rättigheter utgör en drivkraft för handel och därigenom ekonomisk framgång. Den nya teknologin, särskilt den digitala teknologin, ger möjligheter och utmaningar så att mekanismer för att främja hållbar konsumtion kan vidareutvecklas. Det är mycket viktigt inte minst vid utformandet av EU:s inre marknad och möjligheter för konsumenter att vinna på konkurrensen av tjänster och varor.

Gemenskapsrättens är betydelsefull när det gäller att säkerställa en hög nivå på konsumentskyddet, liksom att en effektiv tillsyn behövs, framhålls i EU:s strategi för konsumentfrågor. Men arbetet måste utföras i medlemsländerna och det är därför viktigt att vi i Sverige också får en strategi för konsumentfrågor som stämmer överens med de beslut vi varit med om att fatta i ministerråd etc. Denna strategi måste även säkerställa att konsumenternas intressen tillvaratas också i ett globalt perspektiv. Med dessa ögon bör vår konsumentskyddslagstiftning ses över.

Olika produkter från bl.a Kina har inte minst uppmärksammat behovet av produktsäkerhet vid handel med tredje land. Det är viktigt att konsumenter i Sverige kan känna sig säkra på de produkter som saluförs i svenska butiker och att det därför finns avtal om produkters innehåll och säkerhet så att vi vet vad som säljs i Sverige men det är också viktigt att vi i Sverige har tillsyn över vad som säljs så att missförhållanden lätt uppmärksammas.

Ju mer globala vi blir i Sverige och ju fler verksamheter som avregleras, desto mer ökar behovet av konsumentinformation och konsumentskyddslagstiftning. Många nya politikerområden berör konsumenter idag, till exempel inom ekonomi, vård och omsorg, transport, miljö, energi och telekommunikationer. Det är viktigt att konsumenterna får information och utbildning så att de kan göra sina strategiska val såväl vad gäller kostnader, kvalitet som klimat och miljöaspekter – hållbar konsumtion.

Inte minst är konsumenternas rättigheter inom trafikområdet ett område som behöver belysas för att förstärkas. Idag får resenären ersättning om han/hon blir försenad med flyget men ersättningen, för följdskador om tåget inte kommer i tid eller om bussen uteblir, är dålig.

Vård- och omsorgsverksamheter blir med avreglering och olika varianter av privata intressen, och inte minst i borgerligt styrda kommuner som praktiserar checksystem också ett konsumentintresse och med kommande utförsäljningar av den offentliga sjukvården ett ännu större konsumentintresse. Vi socialdemokrater anser det fel, vi vill vara medborgare och inte kunder och få våra behov som medborgare tillfredsställda. Men med ökad avreglering och vissa fall total avsaknad av offentliga alternativ blir även dessa verksamheter konsumentfrågor. Det är därför angeläget med en stram lagstiftning som gör att medborgarna aldrig behöver tveka om sina rättigheter inom dessa verksamheter.

Konsumenterna behöver också kunna klaga och få en lösning på tvister. Vi måste också bevaka och stödja ECC–nätverket som ger hjälp till konsumenter vid gränsöverskridande handel. Snålheten får inte överträffa visheten när det gäller att diskutera hur konsumenterna behandlas. I sin iver att spara pengar till skattesänkningar träffas inte längre alla som blivit utsedda att sitta i Allmänna reklamationsnämnden. Resor ersätts med telefonuppkopplingar. Detta är inte acceptabelt då möjligheter till diskussion och erfarenheter från dem som inte bor i Stockholmsområdet inte kommer till nytta.

Vi måste också beakta behovet av konsumentskydd och möjligheter att klaga och lösa tvister när det gäller finansiella tjänster, bl.a. när det gäller pensionssparande och möjligheter att låna pengar till olika ändamål, inte minst om vi verkligen ska få konkurrens mellan bankernas priser, avgifter och erbjudanden.

Konsumenterna behöver även i större utsträckning involveras vid utformningen av olika förslag inom detta och andra politikområden. Standardiseringsarbetet, liksom när det gäller märkningssystem, är viktigt ur konsumentsynpunkt, men även inom andra organ är konsumenternas synpunkter viktiga. Därför är det också angeläget att konsumenterna ges stöd att bilda föreningar. Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Konsumentverket är viktiga statliga verktyg för att tillförsäkra konsumenterna bra varor och tjänster. Men det behövs också verktyg för konsumenternas egna engagemang. Vi behöver folkrörelser (NGO:er) med aktiva och kunniga konsumenter som kan påverka utbud och produktionssätt av varor. Det visar inte minst omställningen vid tillverkningen av papper som numera inte längre är klorblekt. De folkrörelser som nu växer fram inom konsumentområdet måste därför uppmuntras och ges stöd. Det är viktigt med en balans mellan statliga verk och folkrörelser (NGO:er) för att få en bred påverkan av konsumentfrågor.

Konsumentlagstiftningen i vårt land beslutas till största delen inom ramen för vårt EU-medlemskap. Den frivilliga konsumentrörelsen behöver självklart kunna agera även i EU-sammanhang.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har äntligen ändrat inriktning så att jordbruket ska producera det konsumenterna efterfrågar. Trots den nya inriktningen går nästan hälften av EU:s utgifter till jordbruket, det vill säga till livsmedelsproducenterna. Även konsumentrörelserna i medlemsländerna borde få del av EU:s budget för att kunna träffas, kommunicera och arbeta för vad de verkligen vill ha producerat.

Sverige bör anstränga sig och verka för att en del av vad jordbrukspolitiken kostar också direkt kommer konsumenterna och deras organisationer till del. Det stödet skall kunna användas till upplysning och påverkan för konsumenterna om livsmedel, djurhållning och annat, just i syfte att värna konsumentintresset för livsmedel i jordbrukspolitiken.

Sveriges Konsumentråd har redan mandatet från de svenska konsumenterna att företräda Sverige på EU-arenan och vid andra internationella sammanhang, men det behövs en finansiell förstärkning för att på bästa sätt kunna uppfylla uppdraget och även utåt visa konsumenterna vad de åstadkommit. Fri rölighet för varor och tjänster talar vi mycket om. Nu är det hög tid att diskutera fri informationen och ärliga upplysningar för konsumenter.

Utifrån det anförda bör även gällande målsättning för konsumentpolitiken finnas kvar. Regeringen föreslår i den nu aktuella budgetpropositionen att de nuvarande målen ersätts med målet:”Konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val.” Något delmål om hållbarhet finns inte med och därmed försvinner hållbarhetsaspekten i konsumentpolitikens målsättningar, likaså saknas en maktanalys. Våra konsumtionsmönster är en avgörande fråga för ett hållbart samhälle, därför bör hållbarhetsmålet i konsumentpolitiken ligga kvar.

Stockholm den 3 oktober 2007

Christina Axelsson (s)

Inger Jarl Beck (s)

Lars Wegendal (s)

Christer Adelsbo (s)

Karin Åström (s)

Agneta Gille (s)

Krister Örnfjäder (s)

Jan-Olof Larsson (s)

Luciano Astudillo (s)

Kerstin Engle (s)

Lennart Axelsson (s)

Elisebeht Markström (s)