Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om planering för tillgång till trädgårdar och grönområden av olika slag.
Trädgårdar för avkoppling och skönhetsupplevelse har en lång historia. I dag vet vi genom modern medicinsk forskning att trädgårdarna har klart påvisbara hälsofrämjande effekter. För hundra år sedan ingick vistelser vid naturnära sanatorier, hälsobrunnar, badorter etc. i dåtidens medicinska rekommendationer. Beklagligtvis dokumenterades hälsoeffekterna sällan på ett invändningsfritt vetenskapligt sätt och behandlingen har därför fallit i glömska eller ifrågasatts när den moderna och framgångsrika ”naturvetenskapliga medicinen” blev dominerande.
Under de senaste tjugo åren har olika forskare belyst de hälsobringande effekterna av vistelse i natur och trädgård. Trädgårdsarbete, ja t.o.m. enbart utsikt över en park eller trädgård har visats ha positiva medicinska effekter, t.ex. mätt som tid för tillfrisknande.
I dag finns en omfattande medicinsk vetenskaplig dokumentation av olika medicinska effekter av aktiviteter i natur och trädgård, från ökad rörlighet, förbättrad kondition och avstressning till tydliga positiva effekter exempelvis vid psykiatrisk behandling och för att motverka åldersrelaterade symptom. Det finns således goda skäl att stödja de ansatser som i dag görs att använda ”natur- och trädgårdsterapi” vid rehabilitering och för snabbare tillfrisknande.
Men de nya kunskaperna om trädgårdarnas och naturens positiva medicinska effekter bör naturligtvis också tas till vara i förebyggande syfte! Till exempel måste det beaktas i den fysiska samhällsplaneringen att tillgång till trädgårdar och grönområden av olika slag har mycket stor betydelse för hälsan och välbefinnandet. Städernas befintliga parker, friluftsområden, trädgårdar och koloniområden är således så viktiga ur folkhälsosynpunkt att de inte får äventyras, exempelvis vid den nu pågående förtätningen av våra städer. Även när nybyggnadsområden planeras är det ur ett folkhälsoperspektiv viktigt att man i högre grad än hittills beaktar behovet av grönska, lek- och motionsmöjligheter samt möjligheter till trädgårdsodling, inom rimligt avstånd från bostäder, barnstugor och skolor.