Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om allmännyttan.
De allmännyttiga bostäderna är av yttersta vikt för att alla medborgare skall garanteras en god bostad till en rimlig kostnad. Bostaden är så viktig att den till och med garanteras i regeringsformen 2 §: ”Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”
Målet med allmännyttan är att garantera allas rätt till en bostad oavsett inkomst. Allmännyttan är den enda boendeform som inte är föremål för spekulation på den öppna marknaden. Hyrorna i de allmännyttiga bostäderna sätts utifrån självkostnadsprincipen. Det innebär också att överskott i verksamheten skall återinvesteras i verksamheten.
I och med att allmännyttiga bostäder byggs och hyrs ut till självkostnadspris överlåts ansvaret för hyressättningen på marknadens parter, det vill säga till företrädare för hyresgästerna respektive fastighetsägarna. Hyressättningen i allmännyttan skall vara vägledande för hyressättningen i de privata bostadsföretagen. Förhandlingsmodellen och bruksvärdesprincipen har varit framgångsrik ur flera aspekter, något som visat sig även i internationella jämförelser. Bostäderna i Sverige håller mycket god kvalitet, de är ljusa och rymliga, till en godtagbar kostnad.
När hyresförhandlingslagen infördes i slutet på 1970-talet var koncernbildningar inom allmännyttan ett okänt begrepp. I samband med att koncernbildning blev populärt kom syftet med allmännyttan att tappas bort. En del kommuner ålägger genom ägardirektiv sina bostadsbolag stora avkastningskrav eller beslutar om orimliga borgensavgifter, överlåter bostadsföretag till ett annat kommunalt bolag eller utökar aktiekapitalet.
Syftet med dessa åtgärder är att tillförsäkra kommunerna högre utdelning. På det viset utnyttjar en del kommuner sina allmännyttiga bostadsföretag på ett sätt som inte var tänkt när allmännyttan infördes. Hyresgästerna finansierar härigenom kommunal verksamhet dels genom kommunalskatten, dels genom hyran, vilket innebär att hyresgästerna särbeskattas i förhållande till övriga upplåtelseformer.
Åtgärder måste vidtas så att eventuella överskott stannar i allmännyttan, vilket är ett huvudsyfte med allmännyttans självkostnadsprincip. Vi anser därför att det är av största betydelse att regeringens planerade tilläggsdirektiv till Utredningen om allmännyttans villkor inte ändrar utredningens uppdrag på sådant sätt att själva syftet med utredningen förändras.
Vi har från Socialdemokraterna uttryckt stark kritik mot upphävande av lagen om tillståndsplikt som frånhänder staten möjligheten att bedriva en social bostadspolitik. Det öppnar för att allmännyttiga bostäder blir bostäder endast för de mest utsatta i samhället. Det finns också aktuell forskning (Turner & Magnusson) som visar på betydelsen av en stark allmännytta. Vi vill istället ha en generell bostadspolitik där allmännyttan finns även i attraktiva lägen och efterfrågas av breda grupper i samhället. Allmännyttan är ett viktigt medel för att nå väsentliga välfärdsmål.