Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att öka andelen kvinnor i privata bolagsstyrelser.
Sverige är ett föregångsland i jämställdhetsarbetet. Detta arbete har drivits medvetet under lång tid och på många områden gett påtagliga resultat. Bland annat finns det idag jämn könsfördelning i våra politiska församlingar – kommuner, landsting, riksdag och regering.
Inom näringslivet är situationen en helt annan. Antalet kvinnor i bolagsstyrelser är fortfarande nedslående få, trots de senaste årens debatt om vikten av ökad kvinnorepresentation. Det är bara i de statliga bolagens styrelser som antalet kvinnor ökar som resultat av den tidigare regeringens jämställdhetspolitik. I många andra länder finns det betydligt fler kvinnor på ledande platser inom näringslivet än i Sverige.
Männen i bolagsstyrelser har ofta likartad bakgrund. Det är en av anledningarna till att det är så viktigt med en jämn könsfördelning. Det är angeläget att bredda kompetensen med människor som har olika bakgrund och erfarenheter. Det skulle såväl styrelserna som samhället vinna på.
I förlängningen är jämställdheten i bolagsstyrelserna också en fråga om demokrati. Eftersom ekonomiska resurser ger reellt politiskt inflytande, betyder det att även den politiska makten blir snedvriden till mannens fördel. För att inte jämställdheten ska undergrävas måste därför jämställdhetsidealen aktivt tillämpas även i den ekonomiska sfären.
Tidigare var bristen på utbildning anledningen till skillnader i löner och karriärmöjligheter. Idag har ofta kvinnor högre utbildning, men tjänar fortfarande mindre än männen. Inte är det väl föråldrade tankegångar om att kvinnor med utbildning och erfarenhet också ensamma ska ta hand om hem och familj, som gör att kvinnorna inte kan göra karriär och komma in i styrelserummen?
I Norge har Stortinget fattat beslut om att andelen kvinnor i bolagsstyrelser inom att par år ska vara 40 procent både inom den offentliga och den privata sektorn. Denna möjlighet borde testas under en period också i Sverige. Alla – med läppars bekännelse – skriver under, att inom näringslivet behövs det en mångfald, som består av både kvinnor och män. Är man överens om målet, borde man också vara överens om hur man når det.
Historien visar att jämställdhetsarbete inte kommer av sig självt. För att Sverige också i fortsättningen ska vara ett föregångsland i jämställdhetsarbetet är det nu hög tid att fler kvinnor får framträdande positioner också inom näringslivet. Den tiden måste vara förbi när det fortfarande är bara män som leder verksamheten och fungerar som chefer. Låt oss äntligen visa att vi menar allvar med talet om mångfaldens värde och våga pröva att kvotera in kvinnor i styrelserummen.