Motion till riksdagen
2007/08:C299
av Egon Frid m.fl. (v)

Konsumtionsfrid


v847

1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att begränsa direktreklamen.

  2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att telemarketingföretag måste tillhandahålla en bemannad svarsfunktion enligt vad som anförs i motionen.

  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att ett s.k. Jaregister, där konsumenten valt att bli uppringd i marknadsföringssyfte, införs enligt vad som anförs i motionen.

  4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att telemarketingföretag måste spela in den del av samtalet där köpeavtal sluts i bevissyfte enligt vad som anförs i motionen.

2 Hemmet är ingen marknadsplats

Vänsterpartiet presenterar här nedan ett antal förslag som syftar till att ge alla som vill möjlighet till konsumtionsfrid i sitt hem.

En mycket avancerad vetenskap används för att få människor att konsumera så mycket som möjligt. Dagligen översköljs vi av reklam där vi uppmanas att konsumera mer av företags produkter och tjänster. Marknadsföringen är ofta mycket aggressiv och vänder sig inte sällan till grupper av konsumenter som redan är ekonomiskt utsatta genom att uppmana till dyra kreditköp och skapar på så sätt ohållbara skuldfällor. Som om det inte vore nog att vi i den offentliga miljön ständigt utsätts för dessa påtryckningar får vi även s.k. direktreklam levererad rakt in i våra hem.

Det handlar om reklamblad, gratistidningar med annonser som stoppas ned i våra brevlådor, dörrförsäljare som knackar på våra dörrar och om telefonförsäljare som ringer på våra telefoner. Vi tillåts inte vara medvetna konsumenter, som själva kan bestämma över våra tillgångar, val och inköp i lugn och ro.

Visserligen har den nya distans- och hemförsäljningslag som trädde i kraft år 2005 medfört att konsumenternas möjlighet att hävda t.ex. sin ångerrätt vid denna typ av avtal stärkts. Vidare finns det s.k. Nixregistret där privatpersoner kan anmäla att de inte önskar ta emot telefonsamtal i marknadsföringssyfte. Vänsterpartiet anser dock att dessa åtgärder är långtifrån tillräckliga när det gäller att komma åt problemet med oönskad reklam i våra hem.

Till exempel så använder många företag direktreklam och direktadresserad personlig reklam till personer med olika former av funktionshinder, vilket får dem att tro att det är ett personligt brev till dem som de är personligt ansvariga för att fylla i och underteckna. Denna aggressiva och effektiva försäljning in i våra hem har kraftigt ökat sedan marketingföretag ringer och bjuder ut varor i våra hem. Gränsen för den nytta som reklam har och har haft är för länge sedan passerad. Samhället har som det är i dag inget att sätta emot denna utveckling.

Vi borde rimligtvis ha möjlighet att själva välja om vi vill ta emot reklambudskap i vårt eget hem eller om vi vill att konsumtionsfrid ska råda. Naturligtvis handlar inte vårt förslag om att införa ett totalt reklamstopp. Företag måste ha möjlighet att marknadsföra sig och informera om sina varor och tjänster, vilket ger konsumenter rätten och möjligheten till en god marknadsöversikt. Beställd reklam och/eller konsumentupplysning bör därför få förekomma, men konsumenternas ställning och rätt i samhället bör stärkas.

Regeringen bör därför tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheterna att begränsa direktreklamen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3 Telefonförsäljning

3.1 Svarsfunktion

Alla företag i telemarketingbranschen är dessvärre inte seriösa. För att stärka konsumenternas rätt och möjlighet att göra väl underbyggda val bör telemarketingföretag vara skyldiga att tillhandahålla en bemannad svarsfunktion dit konsumenter kan vända sig med sina frågor. En presumtiv köpare bör rimligtvis ha möjlighet att ringa tillbaka till det företag hon eller han har blivit uppringd av för att få information om produkter och tjänster.

Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att telemarketingföretag måste tillhandahålla en bemannad svarsfunktion för de personer som företaget ringt upp.

4 Jaregister

För närvarande är det endast möjligt att spärra telefonnummer till fasta abonnemang i det s.k. Nixregistret. Vidare förekommer det att mindre seriösa telemarketingföretag inte respekterar spärrar utan ringer till personer trots att de anmält sig till Nixregistret. Informationen om möjligheten att anmäla sig till Nix är inte tillräckligt lättillgänglig. Detta leder till att många personer tvingas ta emot telefonförsäljares samtal i sina hem mot sin vilja.

En möjlighet att komma till rätta med detta problem vore att införa ett omvänt Nixregister, d.v.s. att den person som vill ta emot direktreklam via telefon i sitt hem anmäler detta till registret. Konsumenten gör då ett aktivt val att bli uppringd i marknadsföringssyfte.

Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att ett s.k. Jaregister där konsumenten valt att bli uppringd i marknadsföringssyfte införs. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Överenskommelse om köpeavtal

Många konsumenter har svårt att förstå villkoren för köpeavtal som sluts vid telefonförsäljning. Det beror på brister i informationen från försäljaren och att avtalet ofta ingås snabbt. Vidare förekommer det att mindre seriösa telemarketingföretag genom rena bluffmetoder lurar konsumenter att tro att de ingått bindande avtal. Till exempel har det hänt att företaget spelat in samtalet med konsumenten och sedan klippt ut relevanta avsnitt ur detta så att det av inspelningen verkar som om avtal slutits.

För att det inte ska råda några tvivel för konsumenten om ett avtal har ingåtts eller inte bör den del av samtalet, rimligtvis den avslutande delen, där avtal ingås spelas in i bevissyfte. Vidare bör informationen om villkoren för avtalet framgå tydligt under samtalet.

Regeringen bör därför lägga fram förslag till ändring i lagstiftning som innebär att telemarketingföretag måste spela in den del av samtalet där köpeavtal sluts i bevissyfte.

Stockholm den 2 oktober 2007

Egon Frid (v)

Rossana Dinamarca (v)

Siv Holma (v)

Elina Linna (v)

Eva Olofsson (v)